Mellan sanning och lögn

Han er som han var forrige gang. Almindelig og halvgammel, kanske med litt mere skjeg og hår.
Ikke fillet men bøtt, lappet, å så stoppet, han bar skoene over akslen, og gikk barfotet. 430
Ovanstående beskrivning har påfallande likheter med den persiska munk som Hamsun
stöter på i slutet av sin resa i äventyrlandet.
Ved Hoteldøren møtte nu og da op en persisk Dervisj, en Munk, teologisk Student. Han hadde et
broket Filletæppe om sig og gik barbenet og barhodet, med langt Haar og Skjæg. 431
I likhet med Martin, som Hamsun säger - ”kunde få andre med sig i bøn” och ”lokket folk
på sig” 432 är den munk och teologiska student som han möter i äventyrlandet på vandring
och vinner sina tillhörare - ”Han syntes at ha faat Smak paa at forevise sig, at dukke op
hellig og underlig og bli betraktet med almisser.” 433 Släktskapet mellan de båda figurerna
bidrar till att understryka det tematiska sambandet mellan På gjengrodde stier och I
Æventyrland och således verkets vandrartematik.
Det igenvuxna
Efter rättsförhandlingarna vid Sands häradsrätt återger Hamsun tiden efter han har återvänt
till Nørholm. Här följer en ”rolig tid” säger han. 434 Hamsun berättar att han har
återupptagit sina dagliga promenader från tiden på ålderdomshemmet- ”Jeg går en liknende
veistrekning som der og på liknende tid: fra Nørholm til broen over kanalen og hjem igjen
435
[…] Tankar på döden infinner sig. Hamsun talar om sin ålderdom och sin förestående
död. Han vill inte begravas, säger han men ”brændes hjertelig op”. 436 Eftersom han vill
brännas när han dör, säger han, skulle han vilja kunna studera ”likbrænding”. Här
återkommer han till diktarstugan som han nämnt i avsnittet från den första delen av
verket. 437 Då påpekade Hamsun att han har ”et helt hus med bøker” hemma på Nørholm.
Men, tillägger han, även om han skulle vilja ha tag i böckerna, kan han inte eftersom han är
430 Op.cit s. 86
431 Op.cit.s.164
432 Op.cit.s.93
433 Op.cit.s.124
434 Op.cit.s.119
435 ibid
436 ibid
437 ibid.s.15
95