Mellan sanning och lögn

More documents

Recommendations

Info

meningsfullt sammanhang och sann kunskap om självet genom att sammanställa bilder och lösryckta fragment från det förflutna i en ny slags ordning. Detta innebär att fiktionen och fantasin är medskapande komponenter i en ny konstruktion av jagets tolkning av sitt liv och sina erfarenheter. Stounbjerg säger, beträffande självbiografens subjektiva och symboliska historia, att det selektiva utval som självbiografen företar säger han, är i sig själv talande - ”Om - og tildigtninger bidrager […] til den skrivendes tydning og præsentation af sig selv.” 139 I motsättning till de Man, som fasthåller att indirekta meningar - självets metaforer - inte kan referera sanningsenligt till det levda livet, hävdar Stounbjerg att självbiografin skapar ”sin sandhed via digtningen.” 140 Därför menar han att försöket att skilja fakta och fiktion åt producerar en falsk motsättning. Under den moderna tidsepoken har insikten om just detta inneburit en väsentlig perspektivändring. Modernistiska tendenser Den tilltagande styrkan i kritiken av ”hans kunglig höghet Jaget” från Freud och framåt betydde […] att subjektet detroniserades men inte att det gick upp i rök utan snarare att det differentierades, fragmenterades och spriddes ut till olika förklädnader: ett mångfaldigande av de strategiska möjligheter varmed författaren kunde ägna sig åt att minnas, rekonstruera och konstruera sig själv och sitt själv. 141 De två motpolerna som genreforskningen har koncentrerat sig på - dels den som avvisar självbiografins status som egen genre dels den som utifrån en kategorisk uppfattning avgränsar och ger självbiografin en strängt normgivande definition– avvisar bägge genrens olika möjligheter till variationer och blandningsformer. Kritik har därför riktats mot bägge dessa teorier, i det man hävdar att de innefattar ett för reduktionistiskt synsätt på självbiografisk framställning. Inom nyare självbiografisk forskning har det riktats förnyat intresse mot essayisten Michel de Montaigne, och dennes klassiska verk, Essayer (1580-85). Att verket betecknas som klassiskt betyder dock inte att den uppfyller de normgivande riktningslinjerna för självbiografisk framställning. Montaignes namn står centralt i den moderna självframställningens historia just på grundval av det fokus han riktar mot identitetsproblematiken. Montaigne skriver inte ned sina bekännelser retrospektivt på det 139 Op.cit.s.66 140 ibid 36
sättet Rousseau gör. Inte heller skildrar han sin personliga utveckling i narrativ kronologisk ordning. Montaigne tar utgångspunkt i några få utvalda händelser eller ämnen, vilket ofta leder framställningen bort från det rent personliga, ofta ut till allmänna betraktelser av moralisk och filosofisk karaktär. Montaignes verk förebådar senare modernistiska självframställningar genom att han formulerar en skepsis till en grundläggande ”sann” objektiv förståelse av sig själv. Dock hävdade Montaigne att det var möjligt att framställa sitt mångfacetterade, motsättningsfyllda ”jag”. Den identitetsförståelse Montaigne formulerar står i motsättning till vad man senare har kommit att definiera som den klassiska självbiografins kännetecken med traditioner från Rousseau, som utgår från ett individuellt utvecklingsperspektiv och, som vi har sett, kännetecknas av kontinuitet och enhetlighet. Den svenska författaren och litteraturprofessorn Arne Melberg tilldelar i sin nyligen utkomna bok Självskrivet - Om självframställning i litteraturen (2008) Montaigne stort utrymme. Melberg uppmärksammar Montaigne just för dennes moderna kritiska ifrågasättande av det helhetliga, komprimerade självet, vilket han säger kommer till uttryck i hans stilistiska självframställningssätt – ”Montaigne ersätter ett högt framställningssätt med ett lågt, ett offentligt med ett privat, ett klart med ett motsägelsefullt och ett meningsfullt (eller: finalt) med ett obestämt och öppet.” 142 Melbergs karakteristik av Montaignes självframställning har, som jag senare i samband med den litterära analysen närmare vill belysa, påfallande likheter med Hamsuns självframställning i På gjengrodde stier. Melberg intar, i enlighet med Fowler och Stounbjerg, en skeptisk hållning till bestämda genresystem. I sin belysning av genren använder Melberg genomgående begreppet ”självframställning”, i det han avser att markera ett avståndstagande från de mer traditionellare termerna: självbiografi, självporträtt etc. som han anser pekar i riktning av ”genremetafysik”. 143 Melberg ställer sig kritisk till den forskning som indelar självbiografiska framställningar i motsatser, i ett ”antingen – eller”, vilket innefattar att man antingen läser den självbiografiska texten som en sanningsutsaga eller som en kulturellt bestämd konstruktion. 141 Citat av Arne Melberg i Arne Melberg: Självskrivet – Om självframställning i litteraturen Lettland, Atlantis, 2008 s.9 142 ibid s.26 143 Titeln på boken Selvskreven – om litterær selvfremstilling (2006) som har utgivits i Danmark, pekar på en generell tendens i tiden att i samband med diskussionen om självbiografisk framställning, tillämpa denna term framför den mer traditionella termen självbiografi. 37
Page 1 and 2: Mellan sanning och lögn En studie
Page 3 and 4: Inledning Det har vore viktig for m
Page 5 and 6: sympatisera med den fascistiska ide
Page 7 and 8: ståndpunkter dels vad gäller syne
Page 9 and 10: Hamsuns författarperiod från seke
Page 11 and 12: kringflackande liv och den socialkr
Page 13 and 14: Hamsun efter krigsslutet Det er en
Page 15 and 16: uppmärksammade att Hamsun inte had
Page 17 and 18: skriftliga förhören pågick ca en
Page 19 and 20: Hamsun kritiserar i efterhand skarp
Page 21 and 22: Helt fra Forhørsdommeren har jeg e
Page 23 and 24: Efter rättsförhandlingarna, som s
Page 25 and 26: att han var gammal och senil; en f
Page 27 and 28: under den treåriga processen mot H
Page 29 and 30: detta att Hamsun presenterar sig sj
Page 31 and 32: I sin artikel ”Genrebegrepp”dis
Page 33 and 34: selvbiografi, fremfor alt et defens
Page 35 and 36: discussions, which can have such po
Page 37: etraktar de upplevda i förhålland
Page 41 and 42: Faktionskontraktet innebär en utvi
Page 43 and 44: slags tidningsföljetonger och böc
Page 45 and 46: med polisen och med mannen som han
Page 47 and 48: Jeg kom ind i en overfyldt jernbane
Page 49 and 50: På sykehuset blev jeg spurt av en
Page 51 and 52: pojke som han hänvänder sig till,
Page 53 and 54: tidsbundet narrativt förlopp, i de
Page 55 and 56: mellan fiktion och fakta. Genom par
Page 57 and 58: Kittang hävdar i sin bok att vandr
Page 59 and 60: Som det framgår av det ovanståend
Page 61 and 62: genom att de utformar sig kring en
Page 63 and 64: Men så kommer han plötsligt på s
Page 65 and 66: later som det er om å gjøre for m
Page 67 and 68: motsatsförhållande till de tradit
Page 69 and 70: Hamsuns kritiska inställning mot d
Page 71 and 72: avståndet mellan det skrivande och
Page 73 and 74: Detta att Hamsun säger att han fö
Page 75 and 76: Hamsun till Hitler. 309 Gimnes säg
Page 77 and 78: Av citatet framgår det vilken bety
Page 79 and 80: psykologiska procedurer. Till följ
Page 81 and 82: att de ”varsomme ord” inte har
Page 83 and 84: moderniteten - ”tapet av den orga
Page 85 and 86: arndom. Ett annat topos i det nyss
Page 87 and 88: le. Dette gjorde ikke længer noget
Page 89 and 90:
för ersättningsdirektoratet Odd V
Page 91 and 92:
ingen sa meg at det var galt det je
Page 93 and 94:
försvartalet har vi sett hur Hamsu
Page 95 and 96:
och att han bär skorna över axeln
Page 97 and 98:
Han er som han var forrige gang. Al
Page 99 and 100:
förhållandet mellan liv och skrif
Page 101 and 102:
traditionella uppfattningar om hur
Page 103 and 104:
Litteraturförteckning Andersen, Br
Page 105 and 106:
Kittang, Atle/ Linneberg, Arild/Mel
Page 107 and 108:
Summary På gjengrodde stier (1949)
Page 109:
107
show all

Mellan sanning och lögn

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?