Fysisk aktivitet och folkhälsa
Fysisk aktivitet och folkhälsa
Fysisk aktivitet och folkhälsa
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
120 fysisk <strong>aktivitet</strong> <strong>och</strong> <strong>folkhälsa</strong><br />
Sätt Sverige i rörelse<br />
– ett exempel på en nationell<br />
satsning för ökad fysisk <strong>aktivitet</strong><br />
Regeringsuppdraget till Statens folkhälsoinstitut att göra 2001 till ett år för fysisk <strong>aktivitet</strong><br />
med namnet Sätt Sverige i rörelse var inledningen till ett långsiktigt utvecklingsarbete<br />
för att öka fysisk <strong>aktivitet</strong> bland befolkningen. En omfattande planering påbörjades<br />
<strong>och</strong> ett stort antal arbetsgrupper <strong>och</strong> budbärare engagerades. Arbetet inriktades<br />
på fyra arenor: hälso- <strong>och</strong> sjukvården, arbetsplatsen, förskola/skola, samt närmiljön/<br />
fritiden. Övergripande mål <strong>och</strong> inriktningsmål formulerades. De viktigaste framgångarna<br />
var utvecklingen av ett system för förskrivning av fysisk <strong>aktivitet</strong> på recept (FaR),<br />
kriterier för hälsodiplomering av arbetsplatser, ökade möjligheter för skolorna att<br />
arbeta för fysisk <strong>aktivitet</strong> genom ett tillägg till läroplanen, inrättandet av Nationellt<br />
centrum för främjande av fysisk <strong>aktivitet</strong> hos barn <strong>och</strong> ungdom vid Örebro universitet,<br />
idrottsrörelsens ökade engagemang för breddidrott <strong>och</strong> <strong>folkhälsa</strong>, en ökad statlig satsning<br />
på friluftsliv samt en växande medvetenhet om att tillgodose behovet av fysisk<br />
<strong>aktivitet</strong> i samhällsplaneringen.<br />
Statistiken visar att fler har börjat motionera. Denna positiva utveckling beror med<br />
stor sannolikhet på det stora antalet engagerade aktörers arbete på lokal, regional <strong>och</strong><br />
nationell nivå i samband med <strong>aktivitet</strong>såret. De många insatser som gjorts i spåren av<br />
<strong>aktivitet</strong>såret, har lett till ökade kunskaper om hälsoeffekter av fysisk <strong>aktivitet</strong> i befolkningen,<br />
vilket den omfattande rapporteringen i media om Sätt Sverige i rörelse sannolikt<br />
har bidragit till.<br />
Folkhälsofrågorna har fått ökad tyngd på den kommunala agendan. År 2000 fanns<br />
inte fysisk <strong>aktivitet</strong> med bland de tio vanligaste folkhälsofrågorna som kommunerna<br />
prioriterade. År 2004 däremot var ”ökad fysisk <strong>aktivitet</strong>” det mest prioriterade folkhälsomålet<br />
i kommunerna. Även internationellt har fysisk <strong>aktivitet</strong> blivit en stor folkhälsofråga,<br />
vilket den ökande fetman har bidragit till.<br />
Sätt Sverige i rörelse har nått målet om att öka kunskapen, intresset <strong>och</strong> förutsättningarna<br />
för fysisk <strong>aktivitet</strong> <strong>och</strong> rörelse för alla. Däremot har kampanjen inte kunnat<br />
vända utvecklingen mot en allt större social ojämlikhet i hälsa <strong>och</strong> inte heller lyckats<br />
skapa likvärdiga förutsättningar för fysisk <strong>aktivitet</strong> för alla i befolkningen. Det har<br />
dock tagits stora steg i rätt riktning mot detta mål <strong>och</strong> Sverige har definitivt satts i<br />
rörelse. En mer detaljerad beskrivning av Sätt Sverige i rörelse presenteras i bilaga 1.
Change language