Fysisk aktivitet och folkhälsa

More documents

Recommendations

Info

fysisk aktivitet och folkhälsa 79 Ätstörningar och fysisk aktivitet Matproblem av olika slag förekommer redan hos små barn och skolbarn, särskilt flickor. Hos en del kvarstår problemen under och efter tonåren. Specifika former av ätstörningar finns hos minst 3 procent av unga svenska kvinnor. Prevalensen för anorexia nervosa är 0,2–0,4 procent bland unga svenska kvinnor, vilket är tio gånger vanligare än bland pojkar. Prevalensen av bulimia nervosa är cirka 1 procent och för hetsätningsstörning cirka 2–3 procent (16). Ätstörningar är mer vanligt förekommande bland unga elitidrottare jämfört med den övriga befolkningen (17). Utövare av estetiska sporter, uthållighetssporter och bollsporter löper betydligt större risk för ätstörningar, kvinnor i högre utsträckning än män, i jämförelse med genomsnittsbefolkningen. Särskilt dansare löper en betydligt större risk (18). En studie från Storbritannien har visat på ökad risk för ätstörningar bland elitlöpare (16). Flickorna med ätstörningar skilde sig från andra elitlöpare genom ett lägre BMI (Body Mass Index), lägre självkänsla, sämre mental hälsa och genom att de oftare bantade eller tidigare hade bantat (16). Enligt en norsk studie av elitidrottare hade 20 procent av kvinnorna subkliniska eller kliniska ätstörningar, medan 8 procent av de manliga idrottarna hade det (19). I en svensk studie uppgav 35 procent av kvinnliga gyminstruktörer att de någon gång haft ätstörningar med början vid 15–17-årsåldern. I en enkätundersökning uppgav 10 av 24 specialidrottsförbund att de hade erfarenhet av anorexia nervosa, bulimi, idrottsanorexi och fetma (20). De viktigaste kända bestämningsfaktorerna för utvecklingen av ätstörningar är kvinnligt kön, åldern 14–20 år och intensiv bantning. Ungdomar med fetma och kroppsvikt som pendlar har större risk att utveckla ätstörningar, dock talar ingenting för att kvalificerad behandling av fetma leder till ätstörningar (16). Flera av riskfaktorerna för anorexi och bulimi är desamma som för psykisk ohälsa. Svenska studier visar att ett högt BMI, missnöje med sin kropp och att bli retad för sin vikt kan vara riskfaktorer för ätstörningar hos flickor. Det bör därför ingå i prevention och behandling av övervikt att förbättra barns självtillit och självkänsla samt att reducera de sociala stigmata som kan följa med övervikt. Det finns inga övertygande bevis för att förebyggande åtgärder mot ätstörningar är effektiva. I arbetet med att förebygga övervikt och ätstörningar behöver man utveckla hälsofrämjande insatser för en god kroppslig och psykisk hälsa samt insatser för tidig upptäckt och stöd till riskindivider. Behovet är stort av fortsatt preventionsforskning rörande ätstörningar.
80 fysisk aktivitet och folkhälsa Mat, fysisk aktivitet och energibalans Kroppens energibalans påverkas av hur mycket energi som tas in genom födan, och hur mycket som förbränns genom basalmetabolism och fysisk aktivitet. På grund av minskad användning av mänsklig muskelkraft och ökat stillasittande i befolkningen förbränner vi inte lika mycket energi som tidigare. För att hålla kroppsvikten inom normalområdet är det därför viktigt att inte konsumera för mycket energitäta livsmedel och sötade drycker, exempelvis godis, glass, snacks, bakverk och läsk. Det finns en utbredd uppfattning att energibalans kan bibehållas vid regelbunden konsumtion av sådana produkter om den fysiska aktiviteten ökar. Det är dock uppenbart att tidsåtgången (tabell 3:1) för att förbränna kalorier från energitäta livsmedel är så pass stor att den inte rimligtvis kan ingå i en normal livsstil. Orimligheten i detta resonemang blir uppenbar när man ser att det tar mer än 6 timmar för ett barn att promenera bort en påse potatischips. Tabell 3:1. Tidsåtgång för att förbränna energitäta livsmedel genom rask promenad (5 MET) för en vuxen och ett barn. Produkt Tidsåtgång Tidsåtgång vuxen (75 kg) barn (30 kg) 1. Glasstrut Daim, 100 g (1 430 kJ, 342 kcal) 1 2. Chokladkaka, 100g (2 290 kJ, 548 kcal) 1 3. Chipspåse, 200 g (3 934 kJ, 940 kcal) 1 1 Livsmedelsdatabasen, www.slv.se/ldb. 55 min 137 min 88 min 220 min 150 min 380 min Kännetecknande för energität mat är att den innehåller mycket energi i form av fett eller socker och lite vatten och kostfibrer, i förhållande till sin vikt. Produkten blir därför liten och kompakt och ger svaga mättnadskänslor när den konsumeras, vilket ökar risken för passiv överkonsumtion (21). Vissa godisprodukter av typen ”bars” kan innehålla lika många kalorier som en måltid bestående av kött, potatis och grönsaker. Förmodligen är personer som konsumerar denna typ av produkter omedvetna om att de vid varje konsumtionstillfälle får i sig energi motsvarande en hel extra måltid. Som exempel kan visas på skillnaderna mellan energitätheten i den rekommenderade kosten,
Page 1 and 2:
Fysisk aktivitet och folkhälsa lis
Page 3 and 4:
© statens folkhälsoinstitut r 200
Page 5 and 6:
4 fysisk aktivitet och folkhälsa 4
Page 7 and 8:
6 fysisk aktivitet och folkhälsa F
Page 9 and 10:
8 fysisk aktivitet och folkhälsa S
Page 11 and 12:
10 fysisk aktivitet och folkhälsa
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30: 28 fysisk aktivitet och folkhälsa
Page 46 and 47: 2 befolkningens aktivitetsmönster
Page 48 and 49: fysisk aktivitet och folkhälsa 47
Page 50 and 51: Utvecklingen internationellt Stilla
Page 52 and 53: Aktivitetsmönster hos vuxna i Sver
Page 54 and 55: Sysselsättning Den lägsta andelen
Page 56 and 57: Det var mer än dubbelt så vanligt
Page 58 and 59: En stillasittande fritid var signif
Page 62 and 63: var skillnaderna ännu större. Fli
Page 64 and 65: Förklaringar till utvecklingen Vux
Page 66 and 67: motionsutövning mycket tydligt rel
Page 68 and 69: Referenser fysisk aktivitet och fol
Page 70: fysisk aktivitet och folkhälsa 69
Page 79: 78 fysisk aktivitet och folkhälsa
Page 88 and 89: 4 fysisk aktivitet i folkhälsopoli
Page 90 and 91: Början till denna process inleddes
Page 96 and 97: Folkhälsopolitiken fysisk aktivite
Page 102 and 103: 5 att främja fysisk aktivitet på
Page 104 and 105: Det är den helt stillasittande gru
Page 106 and 107: Modeller och teorier för fysisk ak
Page 108 and 109: för interventionen. I stället kr
Page 110 and 111: Samhällsbaserade interventioner f
Page 114 and 115: Bostadsmiljön Bostadsområdet är
Page 120 and 121: Tabell 5:1. Exempel på påverkbara
Page 126 and 127: 6 att främja fysisk aktivitet på
Page 130 and 131:
Bestämningsfaktorer för fysisk ak
Page 132 and 133:
Nedan presenteras tre faktorer som
Page 134 and 135:
fysisk aktivitet och folkhälsa 133
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
7 utvecklingsområden och forskning
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Mer fysisk aktivitet och friluftsli
Page 150 and 151:
Mer interventionsforskning och meto
Page 152 and 153:
Mer information och kommunikation f
Page 154 and 155:
Vidareutveckling av rekommendatione
Page 156:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
show all

Fysisk aktivitet och folkhälsa

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?