Fysisk aktivitet och folkhälsa
Fysisk aktivitet och folkhälsa
Fysisk aktivitet och folkhälsa
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
fysisk <strong>aktivitet</strong> <strong>och</strong> <strong>folkhälsa</strong> 37<br />
uthållighetssport, exempelvis löpning eller elitgymnastik, kan leda till en förskjutning<br />
i hormonbalansen hos yngre kvinnor. Detta kan i sin tur leda till skadliga effekter som<br />
utebliven menstruation, benskörhet, minskad bentäthet <strong>och</strong> stressfrakturer. Man har i<br />
olika studier sett att 30–50 procent av kvinnor som utför hård konditionsträning har<br />
störningar i menstruationen mot 2–5 procent i hela befolkningen (84). Hård uthållighetsträning<br />
med mycket höga volymer fysisk <strong>aktivitet</strong> uppfyller således inte kriteriet<br />
för att vara hälsofrämjande enligt definitionen. Vid motionsidrott är endast en relativt<br />
liten del av skadorna av allvarlig typ. Individen behöver oftast inte uppsöka professionell<br />
hjälp. I Sverige finns dessutom en mycket utbredd <strong>och</strong> god kunskap om hur man ska<br />
förhindra uppkomsten av dessa besvär <strong>och</strong> egenbehandling. Speciella motions- <strong>och</strong><br />
idrottsskademottagningar är mycket kostnadseffektiva. I takt med att den medicinska<br />
forskningen ger allt större möjlighet att behandla skador <strong>och</strong> höja prestationsförmågan,<br />
behövs dock en etisk diskussion om i vilken omfattning samhället bör subventionera<br />
den typen av verksamhet.<br />
De flesta elitidrotter kan på grund av den höga skaderisken inte betecknas som hälsofrämjande.<br />
Samtidigt har elitidrottare en stor betydelse när det gäller att uppmuntra<br />
barn <strong>och</strong> ungdomar till att utöva idrott <strong>och</strong> fyller på så sätt en indirekt hälsofrämjande<br />
funktion. Det finns dock undantag där elitidrottare inte är bra förebilder, exempelvis<br />
när det gäller våld inom idrotten, vid dopning <strong>och</strong> annan mindre hälsosam manipulation<br />
med kroppen.<br />
Risken att en motionär ska råka ut för en allvarlig hjärtattack eller plötslig död<br />
under träning är mycket liten under förutsättning att individen inte har en allvarlig<br />
sjukdom i andnings- <strong>och</strong> cirkulationssystemet. Studier från USA visade att incidensen<br />
av plötslig död hos 30–65-åriga manliga joggare var 13 döda per 100 000 joggare <strong>och</strong><br />
år (85). Hälften av dessa joggare som dog hade känd kardiovaskulär sjukdom. Undersökningar<br />
i Finland visar en incidens i kardiovaskulär död i manliga åldersgruppen<br />
20–39 år på cirka ett fall per 11,5 miljoner motionstillfällen, ett fall per 2,6 miljoner<br />
motionstillfällen för män 40–49 år <strong>och</strong> ett fall per 2,2 miljoner motionstillfällen för<br />
män 50–69 år (86). Vad gäller de yngre fallen med plötslig död är nästan alla kopplade<br />
till medfödda eller förvärvade abnormaliteter i hjärt-kärlsystemet. Hos äldre är<br />
ateroskleros med följdsjukdomar den dominerande orsaken. Det viktiga vid påbörjandet<br />
av regelbunden motion, speciellt för en tidigare stillasittande person, är att man startar<br />
med kortare pass, gradvis ökar omfattningen <strong>och</strong> inte ”kastar” sig in i överdriven intensiv<br />
<strong>aktivitet</strong> vid första tillfället.