Fysisk aktivitet och folkhälsa

fysisk aktivitet och folkhälsa 37
uthållighetssport, exempelvis löpning eller elitgymnastik, kan leda till en förskjutning
i hormonbalansen hos yngre kvinnor. Detta kan i sin tur leda till skadliga effekter som
utebliven menstruation, benskörhet, minskad bentäthet och stressfrakturer. Man har i
olika studier sett att 30–50 procent av kvinnor som utför hård konditionsträning har
störningar i menstruationen mot 2–5 procent i hela befolkningen (84). Hård uthållighetsträning
med mycket höga volymer fysisk aktivitet uppfyller således inte kriteriet
för att vara hälsofrämjande enligt definitionen. Vid motionsidrott är endast en relativt
liten del av skadorna av allvarlig typ. Individen behöver oftast inte uppsöka professionell
hjälp. I Sverige finns dessutom en mycket utbredd och god kunskap om hur man ska
förhindra uppkomsten av dessa besvär och egenbehandling. Speciella motions- och
idrottsskademottagningar är mycket kostnadseffektiva. I takt med att den medicinska
forskningen ger allt större möjlighet att behandla skador och höja prestationsförmågan,
behövs dock en etisk diskussion om i vilken omfattning samhället bör subventionera
den typen av verksamhet.
De flesta elitidrotter kan på grund av den höga skaderisken inte betecknas som hälsofrämjande.
Samtidigt har elitidrottare en stor betydelse när det gäller att uppmuntra
barn och ungdomar till att utöva idrott och fyller på så sätt en indirekt hälsofrämjande
funktion. Det finns dock undantag där elitidrottare inte är bra förebilder, exempelvis
när det gäller våld inom idrotten, vid dopning och annan mindre hälsosam manipulation
med kroppen.
Risken att en motionär ska råka ut för en allvarlig hjärtattack eller plötslig död
under träning är mycket liten under förutsättning att individen inte har en allvarlig
sjukdom i andnings- och cirkulationssystemet. Studier från USA visade att incidensen
av plötslig död hos 30–65-åriga manliga joggare var 13 döda per 100 000 joggare och
år (85). Hälften av dessa joggare som dog hade känd kardiovaskulär sjukdom. Undersökningar
i Finland visar en incidens i kardiovaskulär död i manliga åldersgruppen
20–39 år på cirka ett fall per 11,5 miljoner motionstillfällen, ett fall per 2,6 miljoner
motionstillfällen för män 40–49 år och ett fall per 2,2 miljoner motionstillfällen för
män 50–69 år (86). Vad gäller de yngre fallen med plötslig död är nästan alla kopplade
till medfödda eller förvärvade abnormaliteter i hjärt-kärlsystemet. Hos äldre är
ateroskleros med följdsjukdomar den dominerande orsaken. Det viktiga vid påbörjandet
av regelbunden motion, speciellt för en tidigare stillasittande person, är att man startar
med kortare pass, gradvis ökar omfattningen och inte ”kastar” sig in i överdriven intensiv
aktivitet vid första tillfället.