Fysisk aktivitet och folkhälsa

60 fysisk aktivitet och folkhälsa
Aktivitetsmönster
hos barn och ungdomar
Det finns inga svenska studier som mätt förändringar i fysisk aktivitet och den totala
dagliga energiförbrukningen över tid bland barn och ungdomar. Däremot finns det en
del studier där man har frågat barn och ungdomar hur ofta och hur mycket de tränar
respektive är stillasittande. De flesta resultaten tyder på en polarisering: både andelen
med en stillasittande livsstil och andelen föreningsaktiva barn/ungdomar har ökat (14).
Deltagande i idrott
Idrott är den i särklass populäraste organiserade fritidsaktiviteten bland barn och ungdomar.
En stor majoritet av barn och ungdomar i Sverige är aktiva medlemmar i idrottsföreningar:
2003 var 76 procent av 7–14-åringarna medlemmar i en idrottsförening,
varav 72 procent aktiva (15). Dock sker en betydande minskning i andelen föreningsaktiva
i åldern 15–19 år. Över en 40-årsperiod har barn- och ungdomsidrotten ändrat
karaktär (14, 16). Fram till mitten av 1980-talet ökade andelen medlemmar i idrottsföreningar,
särskilt bland flickor. Idrottsverksamheten blev mer och mer institutionaliserad,
samtidigt som spontanidrott och liknande verksamhet minskade. Under 1990-talet har
en stagnation skett i medlemsanslutningen, till och med en viss tillbakagång.
Om fysisk träning flera gånger i veckan på en ansträngningsnivå motsvarande joggning
eller högre ställs som krav, finner man att långt fler än hälften inte når upp till
denna nivå. Här finns stora regionala skillnader. Även om skolans idrottsundervisning
medräknas kan konstateras att många barn inte får en tillräcklig fysisk träning.
Spontanidrotten – den vanligaste aktivitetsformen under 1960- och 70-talen – minskade
kraftigt i slutet av 1980-talet, men under 1990-talet och en bit in på 2000-talet
tycks en viss ökning ha ägt rum, främst genom ”nya” aktivitetsformer som skateboard,
inlines och sparkcyklar.
SCB har på uppdrag av Riksidrottsförbundet genomfört en studie på 4 000 ungdomar
i åldern 13 till 20 år, vilken visar att bland ungdomar som är aktiva medlemmar i
idrottsföreningar återfinns en högre andel i familjer som bor med båda föräldrarna i
villa och har bil. Av dem som bodde i hyreshus svarade tre gånger så många som de villaboende
att det är för dyrt att idrotta. Samband finns även med bostadsort. En studie på
fyra orter i Sverige visade mycket stora skillnader både vad gäller medlemskap i
idrottsföreningar och regelbunden träning på fritiden (17). I Bengtsfors och i
Stockholms innerstad var ungefär hälften av 16-åringarna medlemmar i idrottsföreningar
jämfört med två tredjedelar av ungdomarna i Luleå. Endast 21 procent av flickorna,
men hälften av pojkarna i några invandrartäta söderförorter i Stockholm, var
medlemmar i idrottsföreningar. Beträffande andelen som tränade flera gånger i veckan