Fysisk aktivitet och folkhälsa

fysisk aktivitet och folkhälsa 93
Hälsoekonomerna Bolin och Lindgren har beräknat sjukvårdskostnader och produktionsbortfall
för fysisk inaktivitet och oregelbunden aktivitet i Sverige (10).
Studien avser mortalitet och morbiditet hos individer i åldrarna 18–84 år. Beräkningarna
vilar på antagandet att samma tillskrivningstal kan användas för samtliga kostnadskomponenter,
trots att de egentligen fastställts enbart för sambandet mellan fysisk
inaktivitet och dödlighet. På grund av att lämpliga registerdata om sjukskrivningar saknas
har kostnaderna för produktionsbortfall till följd av kortvarig sjukfrånvaro inte
kunnat medtas, vilket resulterar i en underskattning av de faktiska kostnaderna. Som
underlag för uppskattning av fysisk aktivitet användes data från Statistiska Centralbyrån
från 1996/97. Här angav ungefär 37 procent av befolkningen att de var regelbundet
fysiskt aktiva, medan 63 procent var inaktiva eller oregelbundet aktiva. Med dessa
avgränsningar beräknas ungefär 6 700 svenskar ha dött som följd av bristande motion
år 2002, något som motsvarar ungefär 49 000 förlorade levnadsår eller 5 500 arbetsår.
Samma år förtidspensionerades 1 500 människor på grund av de medicinska skadeverkningarna
av fysisk inaktivitet, vilket innebär ungefär 14 000 förlorade arbetsår.
Värdet av produktionsförlusterna på grund av dessa förtidspensioneringar och dödsfall
är cirka 5,3 miljarder, vilket motsvarar ungefär 3 procent av produktionsbortfallet för
samtliga sjukdomar. För sjukvården medförde bristande motion bland annat 17 800
vårdtillfällen och 88 600 vårddagar i sluten sjukvård och en total kostnad om cirka 750
miljoner, vilket motsvarar 0,4 procent av de totala hälso- och sjukvårdskostnaderna.
De totala samhällskostnaderna för otillräcklig fysisk aktivitet i Sverige uppgår därmed
till drygt 6 miljarder kronor per år eller 670 kronor per invånare.
Enligt den amerikanska hälsomyndigheten Center för Disease Control (CDC) var
den direkta hälso- och sjukvårdskostnaden för en stillasittande livsstil cirka 76 miljarder
dollar årligen i USA år 2000 (11,12) eller 258 dollar per amerikan och år (cirka
1 900 kronor). Denna siffra inkluderar inte produktionsbortfallet och är ett tecken på
att fler är inaktiva i USA samt en mycket dyrare hälso- och sjukvård jämfört med
Sverige. En schweizisk studie anger ett belopp på 2,4 miljarder schweizerfranc för
direkta och indirekta kostnader för fysisk inaktivitet, motsvarande 330 schweizerfranc
per invånare (cirka 1 500 kronor) (13). Annan amerikansk forskning visar att personer
som är regelbundet fysiskt aktiva i genomsnitt har lägre direkta medicinska kostnader,
färre läkar- och sjukhusbesök, inte använder medicin lika mycket, har färre sjukdagar
och är mer produktiva på arbetet än inaktiva personer (12).
Den största orsaken till långvariga sjukskrivningar i Sverige beror på rörelseorganens
sjukdomar, främst problem med rygg, nacke och axlar (14). De upplevda besvären
av värk har ökat under 1990-talet, jämfört med början av 1980-talet, framför allt i
yngre åldrar, hos både män och kvinnor. Särskilt stor har ökningen varit bland kvinnorna,
där fler rapporterar svår värk. Flera faktorer kan ligga bakom denna utveckling,
bland annat fysiskt tungt arbete och/eller repetitiva och statiska arbetsuppgifter i kombination
med en allt sämre fysisk förmåga. Ökad fysisk aktivitet på arbetet och fritiden
skulle därför sannolikt kunna minska sjukskrivning och förtidspensionering.