Fysisk aktivitet, matvanor, övervikt och självkänsla bland ungdomar

Fysisk aktivitet, matvanor, övervikt och självkänsla bland ungdomar
8
Sammanfattning
Människors fysiska och psykiska hälsa grundläggs i barndomen.Trygga och
goda uppväxtvillkor, goda matvanor och ökad fysisk aktivitet, är tre av de
elva folkhälsomål som riksdagen antog under 2003 i den nya folkhälsopolitiken.
Den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar ska uppmärksammas,
liksom utvecklingen av barns och ungdomars levnadsvanor.
År 2000 initierades studien COMPASS (”Community-based study of
physical activity, life style and self-esteem in Swedish school children”). Studien
syftade till att kartlägga och analysera relationerna mellan ungdomars
fysiska aktivitet och deras självkänsla, matvanor, kroppsstorlek, etnicitet och
socioekonomiska förhållanden.Vidare undersöktes hur fysisk aktivitet och
matvanor relaterade till familjeförhållanden, skolan, föreningslivet, geografiskt
område och infrastruktur samt kommunalpolitiska beslut i relation till
detta.
Målgruppen för COMPASS-studien var alla pojkar och flickor som gick
i årskurs 8 hösten 2000 eller årskurs 9 hösten 2001 i kommunala skolor i
sydvästra Storstockholm. Datainsamlingen pågick från hösten 2000 till
våren 2002. Följande kommuner och stadsdelar inom Stockholms stad ingår
i studien: Botkyrka, Huddinge, Nykvarn, Salem och Södertälje samt
Hägersten, Liljeholmen, Skärholmen och Älvsjö.
Informationen till denna skolbaserade studie hämtades från register, elevenkäter,
en enkät till skolpersonal och en enkät till tjänstemän med planeringsansvar
inom kommuner och stadsdelar. Ungdomarna medverkade
också i en hälsoundersökning där uppgifter om kroppsmått och mängden
kroppsfett samlades in.
I målgruppen ingick 4 188 ungdomar från samtliga 44 kommunala skolor
i studieområdet. För 3 142 (75 %) av ungdomarna finns kompletta uppgifter
om fysisk aktivitet och kroppsmasseindex (BMI) och dessa utgör studiepopulationen.
För 2 604 av dessa finns kompletta uppgifter om totalskalan
för självkänsla. Genomsnittsåldern var 15,2 år. Som ett mått på socioekonomisk
ställning valdes moderns utbildningsnivå. Deltagandet i studien
var något högre bland ungdomar med högutbildade mödrar än bland dem
med lågutbildade mödrar.
11,2 % av flickorna och 14,5 % av pojkarna var överviktiga. Fetma förekom
hos 3,3 % av flickorna och 3,7 % av pojkarna. Fetma var mer än tre
gånger så vanligt bland flickor med lågutbildade mödrar som bland flickor
med högutbildade mödrar, medan det för pojkar var nästan dubbelt så vanligt
bland dem med lågutbildade mödrar. Ungdomar med svensk bakgrund
var i mindre utsträckning överviktiga och feta, jämfört med ungdomar med