Fysisk aktivitet, matvanor, övervikt och självkänsla bland ungdomar

Fysisk aktivitet, matvanor, övervikt och självkänsla bland ungdomar
140
rekommendation som av vissa experter anses vara för låg. 39 Även om pojkarna
främjar sin hälsa med hjälp av en högre fysisk aktivitet i ungdomsåren,
visar COMPASS-studien att de är sämre än flickorna på att följa
näringsrekommendationerna. 67; 68 Pojkarna hade dock mer regelbundna
måltidsvanor och åt oftare frukost och fler mellanmål än flickorna. 68 % av
flickorna och 75 % av pojkarna angav att de åt frukost 4–5 dagar under
skolveckan.
Detta stämmer väl med resultat från WHO-studien Svenska Skolbarns hälsovanor
2001/2002, där 70 % av flickorna och 80 % av pojkarna uppgav att
de åt frukost 4–5 dagar under skolveckan. I en studie av 15-åringar från
Göteborgs kommun och Älvsborgs län fann Höglund och medarbetare 108
att 32 % av flickorna och 20 % av pojkarna inte åt frukost varje dag.
Ungdomar som äter frukost 4–5 dagar per skolvecka äter färre onyttiga
mellanmål än övriga, vilket tyder på att regelbundna frukostvanor är tecken
på allmänt goda matvanor. Detta är i sin tur kopplat till ett högt intag av
såväl mikronutrienter (vitaminer och mineraler) som makronutrienter (fett,
kolhydrater och proteiner). 109
COMPASS-studien och tidigare studier visar samstämmigt att ungdomar
med oregelbundna frukostvanor är mer stillasittande och oftare röker
än ungdomar med regelbundna frukostvanor. 56 Studien av Keski-
Rahkonen visade också ett tydligt samband mellan mödrars utbildningsnivå
och oregelbundna frukostvanor som var starkare för pojkar än för flickor.
Hos flickor i tonåren verkar kroppsuppfattning och andra psykologiska
faktorer ha större betydelse för frukostvanorna än socioekonomiska faktorer.
I den finska studien såväl som i COMPASS var det ungdomarna med
lågutbildade mödrar som hade mest oregelbundna frukostvanor.
En svensk studie har visat att frukostvanorna är stabila mellan 15 och 21
års ålder. 110 Det är därför viktigt att skaffa sig regelbundna frukostvanor
tidigt i livet. En amerikansk studie har visat att normalviktiga barn med oregelbundna
frukostvanor ökar mer i vikt under ungdomsåren än barn med
regelbundna frukostvanor. 111
Frukosten är också viktig för ungdomarnas skolprestation. Försök tyder
på att frukostservering i skolan skapar lugnare miljö och bättre fysisk och
psykisk prestationsförmåga. 112 Vi rekommenderar därför att skolorna erbjuder
näringsriktig frukost till ungdomar som behöver det. Ett sådant erbjudande skulle
få en utjämnande effekt på sociala skillnader i matvanor, förbättra förutsättningarna
för inlärning för många elever och bidra till att förbättra
näringsintaget i stort. En förutsättning är att skolorna samtidigt begränsar
tillgången till onyttiga livsmedel.
En indikator på goda matvanor är intaget av frukt och grönsaker (exklusive
potatis), som enligt de svenska näringsrekommendationerna bör vara
minst 500 gram per dag för vuxna. 68 I COMPASS-studien valde flickorna,
speciellt de med högutbildade mödrar, nyttigare livsmedel än pojkarna och
åt oftare frukt och grönsaker. 37 % av flickorna och 28 % av pojkarna åt