Fysisk aktivitet, matvanor, övervikt och självkänsla bland ungdomar

Fysisk aktivitet, matvanor, övervikt och självkänsla bland ungdomar
10
bildade mödrar, lägre inkomster och mindre bostäder hade mer oregelbundna
måltidsvanor än ungdomar från hem med bättre socioekonomiska
förhållanden. Ungdomar med svensk bakgrund hade mer regelbundna måltidsvanor
än ungdomar med utländsk eller invandrarbakgrund. Ungdomar
med regelbundna frukostvanor åt färre onyttiga mellanmål än dem med
oregelbundna frukostvanor och tittade också mindre på tv/video. Ungdomar
som klarade rekommendationen om 60 minuter fysisk aktivitet på
minst måttlig nivå per dag hade också mer regelbundna frukostvanor än
övriga. Överviktiga och feta ungdomar hade mer oregelbundna frukostvanor
och överhuvudtaget mer oregelbundna måltidsvanor än de övriga. Skolorna
bör överväga att erbjuda frukost till barn och ungdomar i behov av
detta.
Flickorna, speciellt de med högutbildade mödrar, hade nyttigare livsmedelsval
än pojkarna och åt oftare frukt och grönsaker. 37,3 % av flickorna
och 27,8 % av pojkarna åt frukt eller grönsaker varje dag. Av flickorna åt
bara 11,4 % både frukt och grönsaker varje dag, och endast 7,9 % av pojkarna
gjorde det. Detta innebär att högst 10 % av ungdomarna i studien
hade möjlighet att nå rekommendationen att äta 500 gram frukt och grönsaker
per dag, vilket är alarmerande lågt. Genom att erbjuda frukt i skolorna
skulle ungdomarnas intag kunna öka betydligt.
Ungdomarnas kostmönster analyserades, och tre komponenter identifierades:
”onyttig mat”, ”nyttig mat” och ”traditionell mat”. Ungdomar med
lågutbildade mödrar åt dubbelt så ofta ”onyttig mat”, som i huvudsak
bestod av näringsfattiga och energitäta livsmedel, jämfört med dem med
högutbildade mödrar. Flickor med högutbildade mödrar åt oftare ”nyttig
mat” än övriga. När intag av ”onyttig mat” undersöktes bland ungdomar
med olika etnisk bakgrund fann man att ett högt intag var vanligare bland
dem med utländsk respektive invandrarbakgrund. Det finns anledning för
kommuner och skolor att överväga hur tillgängligheten av onyttiga livsmedel
kan begränsas i offentlig verksamhet för barn och ungdomar.
Från tidigare studier vet man att självkänsla är relaterad till psykisk hälsa.
I denna studie hade flickorna lägre självkänsla än pojkarna. Lägst värde hade
ungdomarna på delskalan ”psykiskt välmående”. Ungdomar med låg självkänsla
var mer stillasittande och mindre fysiskt aktiva än dem med hög självkänsla.
Ungdomar med hög självkänsla åt oftare ”nyttig mat” och ungdomar
med låg självkänsla hade mer oregelbundna måltidsvanor än övriga.
Pojkar med låg självkänsla hade dessutom högre BMI och större midjeomfång
än dem med hög självkänsla. Ungdomar med övervikt och fetma hade
lägre självkänsla än övriga, och ungdomar som var nöjda med sin kroppsstorlek
hade högre självkänsla än ungdomar som var missnöjda.
Även om denna tvärsnittsstudie inte kan ge definitiva svar om orsakssamband
finns fog för bedömningen att dåliga och oregelbundna matvanor
i kombination med stillasittande framför tv:n eller videon är viktiga faktorer
bakom de sociala och etniska skillnaderna i fetma. Låg fysisk aktivitet