<strong>Fysisk</strong> <strong>aktivitet</strong>, <strong>matvanor</strong>, <strong>övervikt</strong> <strong>och</strong> <strong>självkänsla</strong> <strong>bland</strong> <strong>ungdomar</strong> 78 Tabell 38. Forts. Familjetyp <strong>och</strong> inkomst Moderns födelseland Mellanöstern/ Syd/Central- Övriga Nordafrika amerika världen Totalskala <strong>och</strong> delskalor N x – s N x – s N x – Självkänsla 372 5,4 2,0 64 4,8 1,7 85 4,5 1,9 <strong>Fysisk</strong>a egenskaper Färdigheter, talanger, 417 5,2 1,8 71 4,9 1,7 97 4,6 1,8 begåvning 419 6,1 1,8 72 5,2 1,9 95 5,6 2,0 Psykiskt välmående Relationer till föräldrarna 408 4,8 2,1 71 4,2 1,8 96 4,3 1,9 <strong>och</strong> familjen 417 5,2 2,0 73 4,6 1,9 97 4,2 1,9 Relationer till andra 416 5,3 2,0 71 4,9 1,9 99 4,6 1,9 Analyser av <strong>självkänsla</strong> har också gjorts utifrån uppgifter om hur familjen ser ut: om <strong>ungdomar</strong>na bor tillsammans med båda sina föräldrar, bor hos bara en förälder utan ny sambo eller bor lika mycket hos båda föräldrarna efter skilsmässa. Flickorna som bor hos samboende föräldrar har högst <strong>självkänsla</strong> enligt totalskalan (tabell 39). Lägst <strong>självkänsla</strong> har de flickor som bor med en förälder. Skillnaden i <strong>självkänsla</strong> mellan flickorna som bor hos samboende föräldrar <strong>och</strong> flickorna som bor hos den ena föräldern är starkt signifikant. Pojkarna som bor hos samboende föräldrar har högst <strong>självkänsla</strong> enligt totalskalan. Lägst <strong>självkänsla</strong> har de som bor mest hos en förälder (tabell 39). Det finns en tydlig skillnad i <strong>självkänsla</strong> mellan pojkar som bor hos sina båda föräldrar <strong>och</strong> pojkar som bor mest respektive endast hos den ena föräldern efter skilsmässa. För att se hur inkomst samvarierar med <strong>självkänsla</strong> valdes ett mått på hushållsinkomst som tar hänsyn till den faktiska försörjningsbördan i familjen. Som nämnts i metodkapitlet är informationen om hushållsinkomst inte tillförlitlig när föräldrarna är skilda <strong>och</strong> den förälder som barnet bor hos har ny sambo (se sidan 32). För <strong>ungdomar</strong> där uppgifterna är tillförlitliga har hushållsinkomsten indelats i låg, medel <strong>och</strong> hög som redovisats på sidan 32. För flickor finns inga skillnader mellan inkomstgrupperna låg, medel <strong>och</strong> hög. För pojkarna finns skillnader mellan inkomstgrupperna endast på delskalan ”relationer till föräldrarna <strong>och</strong> familjen”. Pojkar som lever i familjer med låg hushållsinkomst har klart högre <strong>självkänsla</strong> än pojkar i övriga inkomstgrupper. Detta resultat är samstämmigt med resultat avseende utbildningsnivå. s
Resultat – beskrivande del Tabell 39. Självkänsla enligt totalskalan <strong>och</strong> föräldrars civilstånd samt ungdomens boende, efter kön. Självkänsla Föräldrarnas civilstånd, <strong>ungdomar</strong>nas boende N x – Pojkar Ej skilda eller separerade, bor tillsammans 914 5,2 1,9 Skilda, bor lika mycket hos mamman <strong>och</strong> pappan 67 5,1 2,0 Skilda, bor mest hos den ena föräldern 164 4,6 1,9 Skilda, bor enbart hos den ena föräldern 166 4,8 2,1 Flickor Ej skilda eller separerade, bor tillsammans 859 4,9 1,9 Skilda, bor lika mycket hos mamman <strong>och</strong> pappan 65 4,7 1,6 Skilda, bor mest hos den ena föräldern 133 4,4 1,9 Skilda, bor enbart hos den ena föräldern 206 4,0 1,8 s 79
- Page 1 and 2:
Fysisk aktivitet, matvanor, övervi
- Page 3 and 4:
Fysisk aktivitet, matvanor, övervi
- Page 5 and 6:
Förord Barns och ungdomars hälsa
- Page 7 and 8:
Innehåll Resultat -analytisk del i
- Page 9 and 10:
Tack Författarpresentationer Proje
- Page 11 and 12:
Sammanfattning utländsk respektive
- Page 13 and 14:
Sammanfattning bidrar mindre eller
- Page 15 and 16:
Summary 11.2% of the girls and 14.5
- Page 17 and 18:
Summary 15 It is known from previou
- Page 19:
Bakgrund
- Page 22 and 23:
Fysisk aktivitet, matvanor, övervi
- Page 24 and 25:
Fysisk aktivitet, matvanor, övervi
- Page 26 and 27:
Fysisk aktivitet, matvanor, övervi
- Page 28 and 29:
Fysisk aktivitet, matvanor, övervi
- Page 30 and 31: Fysisk aktivitet, matvanor, övervi
- Page 32 and 33: Fysisk aktivitet, matvanor, övervi
- Page 34 and 35: Fysisk aktivitet, matvanor, övervi
- Page 36 and 37: Fysisk aktivitet, matvanor, övervi
- Page 38 and 39: Fysisk aktivitet, matvanor, övervi
- Page 40 and 41: Fysisk aktivitet, matvanor, övervi
- Page 42 and 43: Fysisk aktivitet, matvanor, övervi
- Page 44 and 45: Fysisk aktivitet, matvanor, övervi
- Page 46 and 47: Fysisk aktivitet, matvanor, övervi
- Page 49 and 50: Resultat - beskrivande del 47 Fysis
- Page 51 and 52: Tabell 9. Antal timmar stillasittan
- Page 53 and 54: Promenader och cykling Resultat - b
- Page 55 and 56: Tabell 14. Andel ungdomar som klara
- Page 57 and 58: % 100 50 Flickor Pojkar 0 0 2 4 6 8
- Page 59 and 60: Tabell 19. Energiförbrukning (MJ/d
- Page 61 and 62: Tabell 21. Andel ungdomar som åt f
- Page 63 and 64: Middagsvanor På en fråga om midda
- Page 65 and 66: % 100 80 60 40 20 0 Grönsaker N=92
- Page 67 and 68: Tabell 26. Ungdomarnas konsumtion a
- Page 69 and 70: Resultat - beskrivande del Kroppsst
- Page 71 and 72: Resultat - beskrivande del Tabell 2
- Page 73 and 74: Tabell 32. Förekomst av övervikt
- Page 75 and 76: Resultat - beskrivande del Tabell 3
- Page 77 and 78: Resultat - beskrivande del högre s
- Page 79: Tabell 37. Självkänsla enligt tot
- Page 83 and 84: Resultat - beskrivande del dagar (2
- Page 85 and 86: % 50 0 Pojkar över 60 min Flickor
- Page 87 and 88: Tabell 43. Andel ungdomar i respekt
- Page 89 and 90: Resultat - beskrivande del Skolmats
- Page 91 and 92: Resultat - beskrivande del kroppsfe
- Page 93 and 94: Resultat - beskrivande del Betydels
- Page 95 and 96: Resultat - beskrivande del Tabell 5
- Page 97 and 98: Resultat - beskrivande del Tabell 5
- Page 99 and 100: Tabell 52. Antalet idrotts- och fri
- Page 101 and 102: Resultat - beskrivande del fysisk a
- Page 103: Resultat - analytisk del inklusive
- Page 106 and 107: Fysisk aktivitet, matvanor, övervi
- Page 108 and 109: Fysisk aktivitet, matvanor, övervi
- Page 110 and 111: Fysisk aktivitet, matvanor, övervi
- Page 112 and 113: Fysisk aktivitet, matvanor, övervi
- Page 114 and 115: Fysisk aktivitet, matvanor, övervi
- Page 116 and 117: Fysisk aktivitet, matvanor, övervi
- Page 118 and 119: Fysisk aktivitet, matvanor, övervi
- Page 120 and 121: Fysisk aktivitet, matvanor, övervi
- Page 122 and 123: Fysisk aktivitet, matvanor, övervi
- Page 124 and 125: Fysisk aktivitet, matvanor, övervi
- Page 126 and 127: Fysisk aktivitet, matvanor, övervi
- Page 128 and 129: Fysisk aktivitet, matvanor, övervi
- Page 130 and 131:
Fysisk aktivitet, matvanor, övervi
- Page 132 and 133:
Fysisk aktivitet, matvanor, övervi
- Page 134 and 135:
Fysisk aktivitet, matvanor, övervi
- Page 137 and 138:
Bortfall och metodaspekter Diskussi
- Page 139 and 140:
Diskussion och rekommendationer til
- Page 141 and 142:
Diskussion och rekommendationer til
- Page 143 and 144:
Diskussion och rekommendationer til
- Page 145 and 146:
Diskussion och rekommendationer til
- Page 147 and 148:
Diskussion och rekommendationer til
- Page 149 and 150:
Diskussion och rekommendationer til
- Page 151 and 152:
Diskussion och rekommendationer til
- Page 153 and 154:
Diskussion och rekommendationer til
- Page 155 and 156:
Diskussion och rekommendationer til
- Page 157 and 158:
Social kognitiv teori Enligt denna
- Page 159 and 160:
Diskussion och rekommendationer til
- Page 161 and 162:
Diskussion och rekommendationer til
- Page 163 and 164:
Referenser 161 15. MCCARTHY HD, ELL
- Page 165 and 166:
Referenser 163 51. KLASSON-HEGGEBO
- Page 167 and 168:
Referenser 165 90. WELK GJ AND CORB
- Page 169 and 170:
Referenser 167 128. GROTH MV, FAGT
- Page 171 and 172:
Referenser 169 166. STATENS BEREDNI
- Page 173 and 174:
Enkätsvar: PAR-värde Aktivitetsni