Fysisk aktivitet, matvanor, övervikt och självkänsla bland ungdomar

Fysisk aktivitet, matvanor, övervikt och självkänsla bland ungdomar
142
tecken på psykosocial ohälsa, som är särskilt vanlig bland ekonomiskt och
socialt utsatta grupper. De unga är den grupp som ökat mest i antal inom
öppenvårdspsykiatrin under den senaste femårsperioden, och självmordsförsöken
har blivit fler bland unga i Stockholms län.
Man kan fråga sig om den ökande psykiska ohälsan bland yngre vuxna
är relaterad till ungdomars självkänsla under tonårsperioden. Man kan visserligen
inte dra slutsatser om orsakssamband genom att jämföra studier som
gjorts på olika åldersgrupper, men tidigare forskning har visat att det finns
samband mellan psykisk ohälsa och självkänsla. 118 En stor longitudinell studie
av amerikanska skolungdomar som följdes från 12 till 14 års ålder visade
att upplevt stöd från lärarna hade betydelse både för förändringar i självkänsla
och för depressiva symtom. Bland ungdomar som upplevde att de
fick stöd av sin lärare minskade förekomsten av depressiva symtom, och
självkänslan ökade. 119 I COMPASS-resultaten hade flickorna lägre självkänsla
än pojkarna. Lägst värde hade ungdomarna på delskalan ”psykiskt
välmående”.
Självkänsla är också kopplad till levnadsvanor och kroppsstorlek.
Ungdomar med låg självkänsla åt mer sällan ”nyttig mat” och hade mer oregelbundna
måltidsvanor än övriga. Pojkar med låg självkänsla hade dessutom
högre BMI och större midjeomfång än dem med hög självkänsla.
Ungdomar med övervikt och fetma hade lägre självkänsla än övriga. Vår
kultur och massmedia betonar kroppen och utseendet. Tonårstiden är en
period med stora kroppsliga förändringar, då de unga tenderar att värdera
sig själva utifrån sitt utseende. 120 Bland flickor sammanfaller pubertetsutveckling
och missnöje med kroppsstorleken med en ökad förekomst av
depressiv sinnesstämning. 121 De ungdomar i COMPASS-studien som var
nöjda med sin kroppsstorlek hade högre självkänsla än dem som var missnöjda
med sin kroppsstorlek. Pojkarna var mer nöjda än flickorna, vilka i
större utsträckning ville vara magra. Detta stämmer med en tidigare studie
som gjorts på amerikanska studenter. 84 Den visade att många av de kvinnliga
studenterna ville vara smalare och de manliga ville vara större, trots att
deras kroppsstorlek låg – enligt deras egen bedömning – inom socialt
acceptabla gränser.
Tidigare studier har visat att massmedia påverkar ungdomars kroppsuppfattning
122; 123 och att socialt tryck att man ska vara mager kan öka missnöjet
med den egna kroppen. 124 Å andra sidan visade en finsk studie en klar
tendens att andelen ungdomar som anser sig vara överviktiga minskar med
tiden, både bland överviktiga och bland normalviktiga. 125 Detta kan tolkas
som en pågående normförändring. I takt med att ungdomar blir allt tjockare
är de mindre bekymrade över att vara överviktiga då fler av deras kamrater
utvecklas på samma sätt.
Fysisk aktivitet tycks vara en viktig komponent i utvecklingen av ungdomars
självkänsla. Fysiskt aktiva ungdomar hade högre självkänsla än inaktiva.
Ungdomar med låg självkänsla var mer stillasittande och mindre fysiskt