Fysisk aktivitet, matvanor, övervikt och självkänsla bland ungdomar

Nationella mål för folkhälsan
Våren 2003 antog riksdagen en ny folkhälsopolitik med det övergripande
målet: ”Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor
för hela befolkningen.” 66 Folkhälsopolitiken fokuserar på elva målområden
som täcker alla kända faktorer i samhället som påverkar folkhälsan
och som ska följas upp och utvärderas i folkhälsoarbetet. Målområde 3
handlar om trygga och goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar. Den
psykiska ohälsan bland barn och ungdomar ska uppmärksammas, liksom
utvecklingen av barns och ungdomars levnadsvanor. Målområde 9 och 10
gäller ökad fysisk aktivitet respektive goda matvanor och säkra livsmedel.
Inom dessa målområden föreslås olika hälsoindikatorer, t.ex. andelen som är
fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag, andelen i befolkningen som följer
de svenska näringsrekommendationerna, 67;68 samt andelen av befolkningen
som är överviktiga eller feta. 69 I folkhälsopropositionen anges bl.a. att insatser
ska genomföras som stimulerar till mer fysisk aktivitet i förskolan, i skolan
och under fritiden. Efter att propositionen presenterats har utbildningsdepartementet
tagit initiativ till att föra in ett tillägg i läroplanen om att skolan
ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen
för skoldagen, och att Myndigheten för skolutveckling ska följa hur detta
efterlevs. 70
Nationella mål och strategier för nutrition 1999–2004 71 är ett annat viktigt
styrdokument när folkhälsoplaner utformas lokalt och regionalt. Nyligen har
Statens folkhälsoinstitut och Livsmedelsverket fått i uppdrag av regeringen
att ta fram underlag för en handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk
aktivitet, där överviktsproblematiken har fått en framskjuten plats. Särskild
vikt ska i handlingsplanen läggas på barns och ungdomars levnadsvillkor. 72
Målsättning och syfte
Bakgrund
Stockholms läns landsting och Statens folkhälsoinstitut behöver tillgång till
goda epidemiologiska data om fysisk aktivitet, matvanor och övervikt bland
svenska ungdomar samt om deras bestämningsfaktorer, för att följa utvecklingen
och kunna rekommendera effektiva hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande
åtgärder. År 2000 initierades därför denna studie i dåvarande
Sydvästra sjukvårdsområdet i Stockholms län. Studieområdet karaktäriseras
av stor variation i etniska och socioekonomiska förhållanden.
Studien har syftat till att kartlägga och analysera 15-åringars fysiska aktivitet
i relation till deras självkänsla, matvanor och kroppsstorlek samt deras
bestämningsfaktorer. Dessa faktorer har att göra med individen, familjen,
skolan, föreningslivet, bostadsområdet, infrastrukturen och kommunalpolitiska
beslut. Utifrån nyvunna kunskaper rekommenderas här också åtgärder
som kan bidra till att förbättra den fysiska och psykiska hälsan bland barn
och ungdomar.
25