B2007:04 à tgärder mot lukt - Avfall Sverige
B2007:04 à tgärder mot lukt - Avfall Sverige
B2007:04 à tgärder mot lukt - Avfall Sverige
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Den europeiska <strong>lukt</strong>enhetreferensen, European Reference Odour Mass (EROM), definieras vidare:<br />
Europeiska <strong>lukt</strong>enhetreferensen (EROM)<br />
Det vedertagna referensvärdet för den europeiska <strong>lukt</strong>enheten, <strong>mot</strong>svarar en bestämd massa av ett<br />
certifierat referensmaterial. En EROM <strong>mot</strong>svarar 123 μg n-butanol fullständigt utblandat i en kubikmeter<br />
neutral gas. Detta ger en koncentration på 0,<strong>04</strong>0 μmol/mol (40 ppb).<br />
Personer i <strong>lukt</strong>panelen måste uppfylla flera kriterier för att vara med i en olfaktrometrimätning. Framför<br />
allt måste deras <strong>lukt</strong>sinne vara konstant inom ett visst område. Variationen mellan panelmedlemarna<br />
måste vara små, mycket mindre än variationen i populationen, och varje person ska ha ett medelvärde<br />
från tidigare mätningar mellan 0,5 och 2 gånger det vedertagna referensvärdet. För n-butanol<br />
innebär detta att deras <strong>lukt</strong>tröskelvärde ska ligga mellan 62 g/m 3 till 246 g/m 3 , eller 20 till 80 ppb<br />
(CEN, 2003).<br />
Relativt stora avvikelser kan förekomma vid olika mätningar med olfaktometri beroende på försökspersonerna<br />
som ingår och andra omständigheter. Förutom problemet med att olika resultat är svåra<br />
att jämföra är även olfaktometri ganska omständligt och tidskrävande. Metoden lämpar sig inte för<br />
mätning av stora, öppna punktkällor eftersom<br />
provtagningen är momentan och det blir svårt att<br />
efterlikna situationen på plats (ECN/ORBIT,<br />
2003). Den stora fördelen med olfaktometri jämfört<br />
med andra mätmetoder är dock att mycket<br />
låga nivåer av <strong>lukt</strong> kan registreras i komplexa<br />
gasblandningar och att resultatet representerar<br />
den verkliga uppfattningen om <strong>lukt</strong>ens karaktär<br />
(Andersson Chan, 2006).<br />
Figur 1. Exempel på en olfaktometer. Luftproven späds i den nedre delen av apparaten. Panelen med försökspersoner<br />
går igenom och <strong>lukt</strong>ar i alla sex kopparna och noterar i vilket av rören hon/han uppfattar <strong>lukt</strong>.<br />
2.3.1.1 Provtagning<br />
För analys av <strong>lukt</strong> vid olfaktometri och gasanalyser måste provtagning göras av luften. Flera faktorer<br />
måste tas hänsyn till vid provtagning för att få ett så representativt prov som möjligt:<br />
• provtagning bör göras vid normala driftförhållanden på anläggningen<br />
• driftförhållandena skall dokumenteras vid provtagningstillfället<br />
• mätpunkterna bör väljas där utsläppspunkter finns<br />
• provtagningen kan vara stickprov (där koncentrationen i luften representerar provtagningstillfället)<br />
eller samlingsprov (där koncentrationen i luften ger ett medelvärde under<br />
längre tid)<br />
14
Change language