29.03.2014 Views

B2007:04 Åtgärder mot lukt - Avfall Sverige

B2007:04 Åtgärder mot lukt - Avfall Sverige

B2007:04 Åtgärder mot lukt - Avfall Sverige

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

5.1.2 Forsknings- och utvecklingsprojekt<br />

Tio av 21 komposteringsanläggningar som medverkat i undersökningen har pågående eller planerade<br />

forsknings- och utvecklingsprojekt tillsammans med någon institution eller något företag, med syfte<br />

att minska <strong>lukt</strong>problemen.<br />

Uppsala, Vafab och NSR deltar i forskningsprojekt kring <strong>lukt</strong> med SLU. Göteborg har projekt tillsammans<br />

med Waste Refinery, Nårab (Klippan) med Envisys AB och Tveta Återvinning (Södertälje) med<br />

Institutionen för miljöstrategi Campus Helsingborg.<br />

5.2 Rötning<br />

Rötning innebär behandling av avfall utan närvaro av syre. Under själva processen behandlas därför<br />

avfallet i slutna system och orsakar i det skedet inga <strong>lukt</strong>problem. Särskilt lämpat avfall för rötning är<br />

fett- och proteinrikt vått avfall (Lagerkvist et al., 2005).<br />

Totalt ingår 15 rötningsanläggningar i denna studie, och finns redovisade i alfabetisk ordning i Bilaga<br />

2. I bilagan anges även biologiskt behandlade avfallsmängder år 2006, samt vilken typ av <strong>lukt</strong>behandlingsteknik<br />

som anläggningen använder sig av.<br />

De flesta rötningsanläggningar upplever att det inte går att särskilja mellan <strong>lukt</strong> från olika avfall. Fyra<br />

av 15 rötningsanläggningar tycker dock att särskilt slakteriavfall orsakar stora <strong>lukt</strong>problem.<br />

Uppkomst av <strong>lukt</strong> observeras ofta vid lossning eftersom avfallet då är öppet exponerat för omgivningen.<br />

Sju av 15 anläggningar har även besvär med <strong>lukt</strong> i samband med behandling av ventilationsluften.<br />

Av dessa har fem anläggningar biofilter för behandling av ventilationsluften, en anläggning använder<br />

ozon och jonisering och en använder kolfilter.<br />

När på dygnet och vid vilken årstid <strong>lukt</strong> främst uppkommer är högst varierande mellan de olika rötningsanläggningarna.<br />

Fem av 15 anläggningar utför mätningar av <strong>lukt</strong> och samtliga använder sig av olfaktometri. I tre fall<br />

kompletteras mätningarna med spridningsberäkningar och i två fall dessutom med gasanalyser. Fyra<br />

av dessa 5 anläggningar som mäter <strong>lukt</strong> har som särskilda krav från myndigheter att <strong>lukt</strong> från anläggningen<br />

inte får orsaka störningar för närboende. Det är även fyra anläggningar som samarbetar med<br />

närboende. De fungerar som en <strong>lukt</strong>panel och för dagbok där antal tillfällen med besvärande <strong>lukt</strong> registreras.<br />

5.2.1 Förebyggande åtgärder för att undvika uppkomst av <strong>lukt</strong><br />

De förebyggande åtgärder som vidtagits på rötningsanläggningarna för att undvika uppkomst av <strong>lukt</strong><br />

visas i Figur 12.<br />

Vid tretton av 15 rötningsanläggningar sker <strong>mot</strong>tagning av avfall inomhus, med behandling av den<br />

utgående ventilationsluften för att undvika besvärande <strong>lukt</strong>. I ett fall är konstruktionen på själva rötningsanläggningen<br />

undermålig och därför har inte uppkomsten av <strong>lukt</strong> minskat genom <strong>mot</strong>tagning av<br />

29

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!