B2007:04 à tgärder mot lukt - Avfall Sverige
B2007:04 à tgärder mot lukt - Avfall Sverige
B2007:04 à tgärder mot lukt - Avfall Sverige
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
5.1.2 Forsknings- och utvecklingsprojekt<br />
Tio av 21 komposteringsanläggningar som medverkat i undersökningen har pågående eller planerade<br />
forsknings- och utvecklingsprojekt tillsammans med någon institution eller något företag, med syfte<br />
att minska <strong>lukt</strong>problemen.<br />
Uppsala, Vafab och NSR deltar i forskningsprojekt kring <strong>lukt</strong> med SLU. Göteborg har projekt tillsammans<br />
med Waste Refinery, Nårab (Klippan) med Envisys AB och Tveta Återvinning (Södertälje) med<br />
Institutionen för miljöstrategi Campus Helsingborg.<br />
5.2 Rötning<br />
Rötning innebär behandling av avfall utan närvaro av syre. Under själva processen behandlas därför<br />
avfallet i slutna system och orsakar i det skedet inga <strong>lukt</strong>problem. Särskilt lämpat avfall för rötning är<br />
fett- och proteinrikt vått avfall (Lagerkvist et al., 2005).<br />
Totalt ingår 15 rötningsanläggningar i denna studie, och finns redovisade i alfabetisk ordning i Bilaga<br />
2. I bilagan anges även biologiskt behandlade avfallsmängder år 2006, samt vilken typ av <strong>lukt</strong>behandlingsteknik<br />
som anläggningen använder sig av.<br />
De flesta rötningsanläggningar upplever att det inte går att särskilja mellan <strong>lukt</strong> från olika avfall. Fyra<br />
av 15 rötningsanläggningar tycker dock att särskilt slakteriavfall orsakar stora <strong>lukt</strong>problem.<br />
Uppkomst av <strong>lukt</strong> observeras ofta vid lossning eftersom avfallet då är öppet exponerat för omgivningen.<br />
Sju av 15 anläggningar har även besvär med <strong>lukt</strong> i samband med behandling av ventilationsluften.<br />
Av dessa har fem anläggningar biofilter för behandling av ventilationsluften, en anläggning använder<br />
ozon och jonisering och en använder kolfilter.<br />
När på dygnet och vid vilken årstid <strong>lukt</strong> främst uppkommer är högst varierande mellan de olika rötningsanläggningarna.<br />
Fem av 15 anläggningar utför mätningar av <strong>lukt</strong> och samtliga använder sig av olfaktometri. I tre fall<br />
kompletteras mätningarna med spridningsberäkningar och i två fall dessutom med gasanalyser. Fyra<br />
av dessa 5 anläggningar som mäter <strong>lukt</strong> har som särskilda krav från myndigheter att <strong>lukt</strong> från anläggningen<br />
inte får orsaka störningar för närboende. Det är även fyra anläggningar som samarbetar med<br />
närboende. De fungerar som en <strong>lukt</strong>panel och för dagbok där antal tillfällen med besvärande <strong>lukt</strong> registreras.<br />
5.2.1 Förebyggande åtgärder för att undvika uppkomst av <strong>lukt</strong><br />
De förebyggande åtgärder som vidtagits på rötningsanläggningarna för att undvika uppkomst av <strong>lukt</strong><br />
visas i Figur 12.<br />
Vid tretton av 15 rötningsanläggningar sker <strong>mot</strong>tagning av avfall inomhus, med behandling av den<br />
utgående ventilationsluften för att undvika besvärande <strong>lukt</strong>. I ett fall är konstruktionen på själva rötningsanläggningen<br />
undermålig och därför har inte uppkomsten av <strong>lukt</strong> minskat genom <strong>mot</strong>tagning av<br />
29