B2007:04 à tgärder mot lukt - Avfall Sverige
B2007:04 à tgärder mot lukt - Avfall Sverige
B2007:04 à tgärder mot lukt - Avfall Sverige
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Fördelar med sprayning är, enligt personal på anläggningar där metoden tillämpas, att behandling av<br />
<strong>lukt</strong>en kan göras vid bestämda tidpunkter, t.ex. vid viss vindriktning där <strong>lukt</strong>en sprids <strong>mot</strong> närboende<br />
eller vid inversion när <strong>lukt</strong>en är mer påtaglig. Det gör att kostnaderna kan hållas nere jämfört med en<br />
kontinuerlig <strong>lukt</strong>behandling. Vid öppen strängkompostering eller efterkompostering på stora ytor<br />
utomhus finns ont om alternativa <strong>lukt</strong>behandlingstekniker eftersom det inte går att kontrollera de<br />
avgivna gaserna.<br />
Besprutning med aerosoler fungerar inte vid temperaturer under 0-5 grader. Väder och vind påverkar<br />
<strong>lukt</strong>ens spridning och således aerosolens förmåga att träffa luften som ska behandlas.<br />
Ekonomi<br />
Rätt dosering av kemikalier är relevant både kostnadsmässigt och för optimal <strong>lukt</strong>behandling. Kemikalier<br />
är ofta dyra och måste införskaffas kontinuerligt. För höga doser kan göra att kemikalierna bildar<br />
slam eller svårlöslig kaka (NORVAR, 2007).<br />
För besprutning med aerosoler uppges en kostnad på ca 40 kr/ton hos en anläggning. En årlig kostnad<br />
på ca 700 000 kr uppges hos en annan användare. Förutom kontinuerligt inköp av medlen behövs en<br />
större initial investering av behållare/container för aerosolen samt särskilda fläktaggregat.<br />
6.2.5 Jonisering<br />
Metoden för <strong>lukt</strong>behandling med hjälp av jonisering innebär att luften passerar elektronrör som avger<br />
positiva och negativa joner. Jonerna reagerar med laddade partiklar i luften som sammanförs och<br />
<strong>lukt</strong>ämnena neutraliseras. Joner kan även reagera med cellstrukturer och därmed döda mikroorganismer<br />
som annars kan orsaka <strong>lukt</strong>.<br />
Figur 21. Till vänster: Joniseringsutrustning kopplat till frånluften i <strong>mot</strong>tagningshallen monterade ovanför portarna,<br />
Renova, Göteborg (Renova, 2007). Till höger: Joniseringsaggregat för installation i ventilationskanaler. Jonisering–<br />
srören alstrar upp till 3 000 V när de är inkopplade (Matseco AB, 2007).<br />
Drifterfarenheter<br />
Erfarenheter av <strong>lukt</strong>behandling med jonisering är att den framförallt kan hantera mindre luftflöden<br />
runt 2 000 m 3 /h. Vid högre svavelvätekoncentrationer (ca 30 ppm) klarar inte joniseringen att reducera<br />
all <strong>lukt</strong>, och en kombination eller annan behandlingsmetod är då en bättre lösning. En anläggning<br />
44
Change language