B2007:04 à tgärder mot lukt - Avfall Sverige

lukt från källan. Lukttröskeln (luktstyrkan 1 luktenhet) innebär alltså omvänt att hälften av en population
kan antas känna lukten? Är det acceptabelt? Praktiska erfarenheter från mätning av lukt, utförda
spridningsberäkningar och korrelering av resultaten mot upplevelsen hos närboende indikerar att
”luktfrihet” snarare kan relateras till en beräknad luktstyrka omkring 0,1-0,5 luktenheter, räknat som
98-percentil av minutvärden (se kapitel 2.3.2).
4 Förebyggande åtgärder mot uppkomst av lukt
4.1 Lokalisering av anläggningen
När en ny anläggning ska byggas är det viktigt att luktfrågorna finns med i planeringen på ett tidigt
stadium. Lokaliseringen av anläggningen är i många fall avgörande för vilka åtgärder som kommer att
krävas med hänsyn till luktriskerna. Utformningen av anläggningen, t ex behovet av inbyggnader och
övertäckningar kan då tas med redan i planeringsskedet och i kostnadsberäkningarna. Därigenom kan
riskerna för exponering och klagomål från boende kring anläggningen minskas eller undvikas helt.
En lämplig ”buffertzon” kan identifieras genom utsläpps- och spridningsberäkningar. Buffertzonen är
det fria område kring anläggningen som krävs för att undvika luktstörningar, vid en verksamhet med
de planerade skyddsåtgärderna. Utrymme bör även finnas för en eventuell utbyggnad av anläggningen
utan att behov uppstår av nya åtgärder för luktbehandling.
Naturvårdsverkets allmänna råd om lokalisering av komposterings- och rötningsanläggningar
(2003:4) säger att lokalisering, utformning och drift bör bestämmas utifrån lokala förutsättningar. Ett
skyddsavstånd bör bestämmas efter en samlad bedömning av förutsättningarna i det enskilda fallet.
Enligt Boverkets allmänna råd (1995:5) bör skyddsavståndet till bebyggelse från en avfallsanläggning
vara 500 meter, med lokala anpassningar.
Förhärskade vindriktning, topografiska förhållanden (kuperad eller plan terräng), öppet eller beskogat
närområde är exempel på lokala förutsättningar som kommer att påverka och styra spridningen av
lukt till omgivningen.
Vid sluten hantering av avfall och användning av effektiva luktbehandlingsmetoder kan kortare avstånd
vara acceptabelt. Även driften på anläggningen som mellanlagringstider, bearbetningen av avfall
och typ av avfall som behandlas kan begränsa lukteffekterna och därmed motivera ett kortare skyddsavstånd
till bebyggelse.
4.2 Processen
Lukt vid befintliga komposterings- och rötningsanläggningar uppkommer vid mer eller mindre alla
delar av processen och hantering av avfallet. Framför allt frigörs lukt genom aktiviteter med avfallet
vid ankomst och utlastning, vid förvaring och förbehandling, samt vid intensivfasen av kompostering
och rötning. Genom att optimera processen vid behandling av avfallet med hänsyn till lukt kan riskerna
för störningar minskas betydligt.
20