B2007:04 à tgärder mot lukt - Avfall Sverige

Att späda ut ventilationsluften på mark- eller taknivå kan vara ineffektivt om lukten innehåller ämnen
som är tyngre än luft. Den lokala väderleken kan också bidra till att lukten stannar kvar på området.
Ett effektivt utblås med fläkt kan öka spädningen och plantering av träd och buskar runt luftuttaget
kan förbättra spridningen.
Ekonomi
Investeringskostnaden utgörs av själva skorstenen. Spädning med ren luft är drifttekniskt enkelt och
anläggningen kräver inget särskilt underhåll.
6.3.2 Kolfilter
Kolfilter består av aktivt kol som renar lukt genom adsorption av framförallt organiska luktämnen.
Kolet fångar in kolväten i luften genom Van der Waals-bindningar.
Framställning av aktivt kol sker genom uppvärmning av kol, trä eller annan kolbränslekälla i frånvaro
av syre. Kolet aktiveras sedan genom behandling med varm gas, vanligen koldioxid, vilket gör kolet till
ett fint puder med stor kontaktyta.
Luktämnen med kokpunkt över 40˚C binds lätt till aktivt kol. Svårare är inbindning av t.ex. svavelväte,
metylmerkaptan och trimetylamin som har mycket låga kokpunkter. Kolet kan vara särskilt känsligt
mot höga svavelvätehalter och höga halter fetter i luften. Koncentrationen av svavelväte bör inte
överstiga 4-5 ppm. För att bättre ta hand om svavelväte och metylmerkaptan kan filtret förbehandlas
med lut (NaOH eller KOH). Även höga ammoniakhalter och aminer kan vara problematiskt och kolfiltret
kan då med fördel behandlas med fosforsyra (SINTEF, 1999).
Det aktiva kolet förbrukas successivt under driften och måste bytas ut relativt ofta. Därför finns rekommendationer
att kolfilter passar sig bäst som luktbehandlingsmetod vid mindre luftflöden (NOR-
VAR, 2007). Alternativt kan luftflödet köras växlande genom två eller flera parallella kolfilter, där det
ena filtret får torka och återgenereras medan de andra filtren är i drift.
Drifterfarenheter
Kolfilter är enkla i drift, tar relativt lite plats och kräver ingen lång uppehållstid för luften. Aktivt kol
binder alla organiska ämnen och beror inte på deras nedbrytbarhet eller vattenlöslighet. Kolets begränsningar
medför emellertid att tillsatser av kemikalier eller gaser kan behövas, vilket kan kräva
högre driftunderhåll.
Kolfiltermaterialet kan vara känsligt för hög fuktighet. Detta beror emellertid på vilken typ av aktivt
kol som används. Aktivt kol gjort på ex. kokosnöt kan behandla luftflöden med en fukthalt på upp till
90% vid rumstemperatur, och kan även vara effektiv för reducering av svavelväte.
Tidigare erfarenheter hos reningsverk och andra reningsanläggningar går isär. Vissa anser att kolfiltren
fungerar bra och har relativt låga driftskostnader, medan andra tycker att kolfilter inte ger tillfredställande
luktreducering och att kolmaterialet behöver bytas ofta (NORVAR, 2007). En rötningsanläggning
som använder kolfilter har emellertid fått en garanterad drifttid från leverantörerna på ca 1 år
för sitt kolfilter.
46