B2007:04 à tgärder mot lukt - Avfall Sverige
B2007:04 à tgärder mot lukt - Avfall Sverige
B2007:04 à tgärder mot lukt - Avfall Sverige
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Figur 23. Förbränningspanna för att behandla <strong>lukt</strong>ande luft från blandningstank där slaktmaterial blandas med spädvatten.<br />
Pannan drivs med biogas från rötningen, 6-9 m 3 rågas för att behandla 200 m 3 /h, Skövde biogasanläggning<br />
(Skövde, 2007).<br />
Luktbehandling genom förbränning av luften används ofta vid industrier och anläggningar där en förbränningsanläggning<br />
redan finns eller planeras.<br />
Används katalysator kan upphettningen möjligen minskas till ca 400˚C vilket sparar energi. Katalysatorer<br />
kan däre<strong>mot</strong> behöva bytas ut ofta då kapaciteten minskar om luften innehåller mycket partiklar<br />
och tjärliknande föreningar. Det finns även oxidation av <strong>lukt</strong>ämnen genom katalytisk avbränning vid<br />
800-900˚C där ingen öppen låga används.<br />
Ett annat sätt att minska energianvändningen är att initialt leda luften genom media som bibehåller<br />
värme länge och värms upp av reaktorn (SINTEF, 1999).<br />
Ett exempel på energibesparing är så kallad regenerativ termisk oxidation. Processen innebär att ett<br />
bäddmaterial (t.ex. keramiskt material) initialt värms upp av en elspiral eller brännare som lagrar<br />
energin och sedan hettar upp ingående luft. Kolväten i luften förbränns till koldioxid och vatten och<br />
avger samtidigt egen värme. Vid viss ingående koncentration av <strong>lukt</strong>ämnena blir processen autoterm<br />
där ingen ytterligare extern energi behövs. Förbränningen sker vid låga gaskoncentrationer. Enligt<br />
leverantör krävs i storleksordningen 0,7-2 g/m 3 kolväten i den inkommande luften för att processen<br />
ska bli autoterm (MEGTEC, 2007). Nackdelen är att processen har lång uppstartstid och kräver mycket<br />
energi för att värma upp bäddmaterialet till förbränningstemperaturen på ca 1 000˚C.<br />
Regenerativ termisk oxidation används även vid energiutvinning från deponigas, där metaninnehållet<br />
ofta är så stort att processen genererar överskott av energi. Denna kan utvinnas ur systemet med installerade<br />
tuber direkt i bäddmaterialet (Axelsson & Svärd, 2000).<br />
49