4. Behandling av fetma hos vuxna - SBU

Om kostfiberinnehållet ökas i vanlig kost är det omöjligt att utvärdera
effekten av fibrerna enbart – förändringar av fiberinnehållet innebär
ofrånkomligen att även andra komponenter påverkas. I vissa sammanhang
har man dock försökt att lägga upp mer strikta vetenskapliga studier där
kostfiber har använts på samma sätt som läkemedel, dvs man har försökt
skapa någon form av placebotablett. Sådana undersökningar stöter dock
på motstånd – det är tekniskt svårt att tillverka fibertabletter som innehåller
mer än cirka ett halvt gram kostfiber. Om fiber ska användas för
att påverka kroppsvikten, och det dagliga fiberintaget i den svenska kosten
ligger mellan 15–20 gram, är det rimligt att anta att en fiberökning, för
att vara kliniskt meningsfull, borde innebära att intaget ökar med minst
5–10 gram dagligen. Detta innebär att ett stort antal tabletter skulle behövas
som tillägg till kosten vilket är svårt att få patienternas medverkan till.
Kostfiber är beståndsdelar av vegetabiliska livsmedel som inte tas upp
i tunntarmen. Det är främst komponenter i växternas cellväggar. Fiber
är såväl kemiskt, mekaniskt som fysiologiskt ett synnerligen heterogent
begrepp. I naturligt förekommande fiberrika livsmedel finns en kombination
av lösliga och olösliga fibrer. Vid bedömning av kostfibereffekter
har man i allmänhet beskrivit att de mekaniska effekterna på mag- och
tarmfunktion, peristaltik m m, mest har kopplats till de olösliga fibrerna
(t ex lignin, cellulosa, hemicellulosa) medan de effekter som har registrerats
på blodglukos och LDL-kolesterol mer har varit bundna till lösliga fibrer
som t ex guar eller pektin. De få fiberprodukter som har utvärderats i strikt
kontrollerade randomiserade vetenskapliga undersökningar har i allmänhet
varit kombinationer av t ex citruspektin och olösliga fibrer. Det är oklart
om det är lösligheten eller andra specifika egenskaper i fiberkompositionen
som har lett till att man med vissa fibertabletter kunnat påvisa en effekt.
Metod
Vid sökning i Medline för perioden 1966–1997 erhölls 73 referenser
rörande fiber i kosten. Av dessa referenser granskades 16 artiklar, av vilka
3 uppfyllde kriterierna för detaljgranskning. De övriga 13 studierna uteslöts
pga att uppföljningstiden var kortare än sex månader och att de inte var
randomiserade och kontrollerade.
KAPITEL 4 • BEHANDLING AV FETMA HOS VUXNA
179