3 Automatisk detektering av partikelverb - Stp - Uppsala universitet

More documents

Recommendations

Info

$Kapitel 6 LaTeX - Stp$

olika syntaktiska konstruktioner. Märk dock att i inställa är det partikeln som har huvudtrycket och i beställa är det verbet. Vissa partikelverb förekommer enbart som fasta förbindelser, t.ex. tillåta och urarta. Andra finns bara i lös förbindelse, däribland tycka om och rycka till. En tredje grupp bildar de partikelverb som kan förekomma i båda formerna, t.ex. inställa - ställa in. I den sistnämnda gruppen finner vi en stilistisk skillnad mellan de olika formerna; den fasta konstruktionen är mer formell och typisk för skriftspråk, medan den lösa varianten är vanlig i talspråk och informella sammanhang. Vid participbildning är det emellertid alltid fast förbindelse som gäller, t.ex. utvecklande. Många partikelverb finns i reflexiva varianter. En del, som t.ex. ta med och ta med sig är semantiskt knutna till varandra och har liknande syntaktiska egenskaper. Andra par har väldigt lite gemensamt förutom formen. Detta gäller t.ex. ta till (hammaren), ta till sig (ngt) och (vad ska man) ta sig till. 2.4 Betydelse Det är inte alltid det går att förutsäga ett partikelverbs betydelse utifrån de ingående delarna. Det enkla verbets betydelse förändras ofta då det kombineras med en partikel. Detta kan exemplifieras av verbet duka och partikelverbet duka under som inte alls betyder samma sak. Vidare finns det homografer hos partikelverben som kan ha helt olika betydelser. T.ex. gå på har minst tre olika betydelser: ”gå in i” (t.ex. en buss) , ”bli lurad”, och ”forsätta med det man håller på med”. Många partikelverb uppvisar både semantisk och en stilistisk skillnad beroende på förbindelseformen. Jämför t.ex. framställa - ställa fram, avbryta - bryta av. De fasta förbindelserna är abstrakta med bildlig betydelse medan deras lösa motsvarigheter är mer konkreta i sin betydelse. I flera fall är det svårt att överhuvudtaget se något semantiskt samband mellan de två formerna. Detta gäller t.ex. avgöra (besluta) - göra av (med pengar). 2.5 Partikelverbens syntax Partikelverben utgör en undergrupp till lexikaliserade fraser som i sin tur utgör en undergrupp till kollokationer, d.v.s. ord som ofta förekommer tillsammans. Några exempel på lexikaliserade fraser är t.ex. fina fisken, Dagens Nyheter, kniv och gaffel, full i sjutton och hålla klaffen. Enligt Anward & Linell (1976) kännetecknas lexikaliserade fraser bl.a. av att de utgör en syntaktisk enhet, t.ex. en konstituent, och att de (ofta) har konnektiv prosodi. Vi har sett ovan att detta även gäller partikelverben. Liksom enkla verb kan man dela in partikelverb i transitiva och intransitiva. Partikelverb kan förekomma i meningar med omvänd ordföljd och vissa partikelverb kan även förekomma i passiverade och topikaliserade meningar. Till skillnad från enkla verb är de löst sammansatta partikelverben tvådelade och inskottsmaterial i form av ett eller flera ord kan förekomma mellan verbet och partikeln. I och med att partikeln till formen kan vara identisk med adverb eller prepositioner uppstår även ambiguiteter. 12
Nedan följer en redogörelse för hur partikelverben uppträder i olika sammanhang, vad inskottsmaterialet kan bestå av och vilka ambiguiteter som är förknippade med partikelverb. Ordföljd I detta avsnitt presenteras olika typer av förändringar av ordföljden, de processer som ligger bakom och vilka mönster de ger upphov till i de fall partikelverb är närvarande. I fasta förbindelser står partikeln alltid före och tillsammans med verbet oavsett typ av sats. Han inställde mötet. Vad gäller lösa förbindelser i huvudsatser med rak ordföljd står partikeln frånskiljt från, men direkt efter, verbet. Förekommer satsadverb placeras detta mellan verbet och partikeln (i påståendesatser och uppmaningar). Exempel: Oskar skrev på kontraktet igår. Oskar skrev inte på kontraktet igår. Skriv inte på kontraktet! Om ett annat satsled än subjektet står först i en huvudsats (d.v.s. i fundamentet) får vi omvänd ordföljd. Detta gäller också vissa typer av frågesatser. Den omvända ordföljden gör att subjektet hamnar mellan verbet och partikeln. Igår skrev Oskar på kontraktet. Om jag inte minns fel, skrev Oskar på kontraktet igår. Skrev Oskar på kontraktet igår? (omvänd) (omvänd) (omvänd) I bisatser är partikeln alltid placerad direkt efter verbet oavsett om satsadverb förekommer eller ej. Han sade att han (inte) ställde in mötet igår. I exemplen ovan påverkas inte högerkontexten (objektet står kvar direkt efter partikeln) men objektet kan mycket väl flyttas fram till fundamentet. T.ex. ger en del transformationer upphov till förändringar av högerkontexten. Detta gäller främst passivering och topikalisering. Definitionerna nedan kommer från Dahl (1982). Passivering innebär att följande förändring sker av en mening i aktiv diates: subjektet placeras efter verbet, prepositionen ”av” läggs till framför subjektet, objektet placeras på subjektets plats och verbet får passiv form. Exempel: Oskar skrev på kontraktet Kontraktet skrevs på av Oskar (aktiv) (passiv) 13
Page 1: Uppsala universitet Institutionen f
Page 4 and 5: PÅ ...............................
Page 6: Sammandrag Automatisk detektering a
Page 9 and 10: Produktion av syntetiskt tal För a
Page 11: Senare kommer vi se att partikelver
Page 15 and 16: - i bisatser - när verbet står i
Page 17 and 18: 3 Automatisk detektering av partike
Page 19 and 20: 3.2 Mitt eget arbete i korthet I de
Page 21 and 22: och partikel i sig själva var prod
Page 23 and 24: Ett antal uppgifter noterades för
Page 25 and 26: Om ett partikelverb har blivit defi
Page 27 and 28: Med Här nedan kommer vi snudda vid
Page 29 and 30: Bort Inget av partikelverben som in
Page 31 and 32: PV INS-restr. HK falla in ok intran
Page 33 and 34: Upp Det finns många fall som talar
Page 35 and 36: Ut ”Ut” är en tacksam partikel
Page 37 and 38: partikelverben troligtvis bli bätt
Page 39 and 40: Implementering av lexikon och regle
Page 41 and 42: 7.2 Typer av fel och förslag till
Page 43 and 44: 7.3 Utvärdering av resultatet Att
Page 45 and 46: Litteratur Andersson, Erik, 1993. G
Page 47 and 48: Innehåll INNEHÅLL ...............
Page 49 and 50: Högerkontexter att +sats så att +
Page 51 and 52: ”Erfaren och klok” fyllde jag i
Page 53 and 54: Om PV INS-restr. HK tycka om ok int
Page 55 and 56: och subjekt, detta kanske också sk
Page 57 and 58: PV INS-restr. HK hänga ihop ok int
Page 59 and 60: Till PV INS-restr. HK se till ej NP
Page 61 and 62: PV Restriktioner Anledning/exempel

3 Automatisk detektering av partikelverb - Stp - Uppsala universitet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?