3 Automatisk detektering av partikelverb - Stp - Uppsala universitet

Produktion av syntetiskt tal
För att en dator ska klara av att läsa upp en skriven text med någorlunda
naturligt uttal måste texten först konverteras till en underliggande fonetisk
beskrivning. Ett grundläggande steg i denna process är att den fonetiska
transkription för alla orden i texten slås upp i lexikon. Ett alternativ till detta är
att använda grafem-till-fonemregler i kombination med ett undantagslexikon.
Ett annat viktigt steg är den lingvistiska analysen. Omfattningen av analysen
varierar mycket mellan olika system men den är nödvändig för att åstadkomma
en hyfsad prosodi då lingvistisk analys gör det möjligt att sätta ut prosodiska
markörer. Syntaktisk, morfologisk och ibland även semantisk analys gör att vi
kan sätta markörer för t.ex. stavelsestruktur och frasgränser. Dessa markörer
styr sedan talljudens längd, grundtonskurvans mönster och intensiteten och de
är avgörande för prosodins kvalitet. Även mänskliga faktorer såsom ålder, kön,
ansatsrörets längd, hälsa och sinnesstämning påverkar indirekt prosodin men
dessa parametrar går sällan att få fram utifrån den skrivna texten.
Den färdiga fonetiska representationen konverteras sedan till tal. Det finns
olika tekniker för detta; formantsyntes är parameterstyrd och helt
datorgenererad, konkateneringssyntes innebär att förinspelade ljudsegment från
en människa, t.ex. difoner, klistras ihop. En difon består av övergången mellan
två ljud, t.ex. andra halvan av ett ”b” följt av första halvan av ett ”a”. Vitsen
med difoner är att man fångar övergångarna mellan olika fonem (t.ex.. låter ”b”
framför ett ”a” lite annorlunda än framför ett ”i”). För att syntestisera ordet
”bad” hämtas följande difoner från en difondatabas: tystnad+b, b+a, a+d
och d+tystnad.
Motivering av uppgiften
Varför är det då viktigt att kunna detektera partikelverb vid text-tilltalomvandling?
För det första skiljer sig partikelverbens betoningsmönster
från andra verbfrasers och detta påverkar prosodin. Detta gör att om man inte
kan hitta partikelverben kommer dessa alltid att betonas fel vilket leder till att
det kan vara svårt att förstå vad som menas och helhetsintrycket av syntesen
blir sämre. För att göra syntesen så lättförståelig som möjligt är det därför
viktigt att hitta partikelverben men att samtidigt se till att andra, liknande
konstruktioner inte får partikelverbsbetoning om de inte ska ha det. För det
andra är det behändigt att kunna behandla partikelverben som hela enheter i
stället för två ord (verb och partikel) under förarbetet av texten inför syntesen.
Detta gäller framför allt när verbet och partikeln står efter varandra. I dessa
fall blir materialet enklare att parsa, d.v.s. analysera syntaktiskt, och vi får en
bättre grammatisk beskrivning. Detta i sin tur leder till att det är lättare att sätta
ut prosodiska markörer. Summan av det hela är att vi får ett naturligare uttal på
både fras- och meningsnivå.
2 Definition av partikelverb
Att hitta en definition av ordet ”partikelverb” i svenska grammatikböcker är
inte lätt då det oftast inte finns med. Dock verkar grammatikboksförfattarna
vara ense om att det finns konstruktioner i svenskan som består av ett
obetonat verb följt av en betonad partikel eller ett verb med en betonad
9