En analys av landstinget i Västernorrland med fokus på sjukvård

Sverige har idag långt ifrån den mest ogynnsamma demografistrukturen i Europa, utan
utvecklingen kommer att bli betydligt svårare för många EU länder med lägre födelsetal och
liten invandring. Däremot var Sverige länge under 70‐ och 80‐talen det land med den mest
ogynnsamma förutsättningen, tillsammans med Japan, men dessa har dock redan till del
infriats och Sverige har idag istället högst andel av 80 åringar av alla länder. Detta har stor
betydelse för sjukvården, då sjukbehoven är extremt snedfördelade över livscykeln och där
de tre sista åren i livet kostar mer än alla övriga levnadsår tillsammans.
Ur detta perspektiv är de relativt låga kostnaderna för sjukvård i Sverige ett intressant
observandum. Det vanligast sättet att jämföra kostnader i internationella jämförelser är att
utgå från kostnaden per invånare uttryckt i dollar och med hänsyn tagen till köpkraften i
respektive land. Givet detta var 2005 kostnaden i USA (6 401 dollar), Norge (4 364 dollar),
Danmark (3 108 dollar), Finland (2 331 dollar) och Sverige (2 918 dollar). Kostnaden i
Sverige var alltså mindre än hälften så höga kostnader som USA, trots en mer negativ
demografi. Av de sjutton redovisade länderna har elva länder en högre kostnad än Sverige
(SKL, 2008).
Västernorrlands ekonomiska förutsättning
Den nationella situationen påverkar i hög grad Västernorrland och den konjunkturnedgång
som följt i spåren av finanskrisen har drabbat länet hårt. Förra året föll sysselsättningen
med 4200 personer och förväntas falla ytterligare 1600 personer under 2010, vilket
inneburit en påtaglig ökning av arbetslösheten (Arbetsförmedlingen, 2009). Från andra
kvartalet 2008 beräknas arbetslösheten nästan fördubblas till slutet på innevarande år.
Sammantaget kan det konstateras att det finns stora arbetskraftreserver och lägger man
samman arbetslösa, i åtgärder och sysselsatta med stöd beräknas de uppgå till ca 12
procent av arbetskraften. Samtidigt finns det en överkapacitet hos företagen, vilket gör att
sysselsättningsökningen ligger en bit in i framtiden. På den positiva sidan finns att varslen
bromsats upp och att nyanmälda platser ökat mycket svagt från en låg nivå. De pekar på att
det värsta ligger bakom och att en återhämtning är kommer, även om det är osäkert när
och hur stark den blir. Arbetsförmedlingen sammanfattar situationen som:
• Antalet varslade personer är fortfarande på en hög nivå
• Arbetslösheten ökar om än i minskad omfattning
• Alltfler arbetslösa innebär dämpad efterfrågan på privata tjänster och minskad
konsumtion, vilket påverkar handeln som är en viktig
• arbetsmarknad för ungdomarna är svag
• Trots minskad efterfrågan kvarstår stora brister på nyckelkompetenser
• Stort beroende av offentlig sektor, där arbetsmarknaden bedöms bli fortsatt kärv
• En av de största ungdomskullarna (91‐orna) lämnar gymnasieskolan i ett mycket
svårt arbetsmarknadsläge
Som konstateras är det offentliga en dominerande arbetsgivare och förändringar av antalet
offentligt sysselsatta påverkar direkt arbetsmarknaden. På nationell nivå förväntas
Wisco Analys Triewaldsgränd 2, Gamla Stan, Stockholm 111 29 www.wisco.se|
Litteraturförteckning
12