En analys av landstinget i VÃ¤sternorrland med fokus pÃ¥ sjukvÃ¥rd

More documents

Recommendations

Info

ledningslinjen byttes under kort tid ut länssjukhusets sjukhusdirektör, landstingsdirektören och landstingsrådet. Detta skedde under mycket uppmärksammade former. I samband med det hade exempelvis Tidsskriften Sjukhusläkaren rubriken ”Hur många huvuden måste rulla innan någon tar sitt förnuft till fånga” (Nordin, 2010). Bilden som ges i artikeln är kritisk mot hur Landstingets ledning hanterat besparingskraven och personfrågor och den kan sägas spegla den lokala massmedia bilden. Landstingets revisorer påpekar ”att omständigheterna kring bytet av sjukhusdirektör, landstingsdirektörens avgång och den försenade processen vid länssjukhuset betytt en allvarlig förtroendeskada för landstinget.” (LVN, 2010e) Särskilt riktas kritik i den allmänna debatten mot konsultföretaget ManTec, både avseende hur de hanterat sitt uppdrag att genomföra besparingarna och den ersättning de fått för detta. När det gäller ManTec har den lokalt mediala bilden varit starkt negativ och det har öppet ifrågasatts i media om de överhuvudtaget skulle få betalt för sitt arbete, då kritikerna ansåg det så pass undermåligt (Wiklund, 2010). Men även när det gäller ManTec har det förekommit både hanterings‐ och personfrågor. Själva upphandlingen av ManTec har exempelvis kritiserats av konkurrensverket (Konkurrensverket, 2010) som otillåten direktupphandling. ManTec ägare har också beskrivits som finanshaj, .m.m. Den närmast ansvarige för ManTec, sjukhusdirektören i Örnsköldsvik och länssjukhuset är dock nöjd med ManTec och konstaterar ”Tack vare möjligheten att använda konsultstöd har vi kunnat genomföra nödvändiga förändringar med bättre precision och i en högre takt än vad som annars varit möjligt. … Tempot har varit viktigt, eftersom sjukhuset innan förändringen har gått med rejäla underskott sedan mitten av 90‐talet.” (LVN, 2010f) Utifrån tidigare termologi kan en det beskrivas som att den politiska ledningen ökat sin styrintensitet på ekonomiområdet. När den exekutiva politiska ledningen i form av landstingrådet saknade förtroende för sittande sjukhusdirektör att klara besparingsuppdraget övergick det i person‐ och hanteringsfrågor som den politiska ledningen inte hanterade på ett bra sätt, utan istället ledde det till att samtliga tre inblandade lämnade sina uppdrag under uppmärksammade former. En anledning till att linjestyrningen fallerade på detta sätt kan ha varit att ManTec´s tydliga ingripande i verksamheten skapade en osäkerhet både avseende ansvar och tolkningsföreträde, d.v.s. flera bilder av verksamheten skapades som ledde till misstroende mellan olika delar i lednings‐ och styrkedjan. En bild som exempelvis ges i media är att den avgångne sjukhusdirektören ”bortmanövrerades” av ManTec och politikerna när hon inte ville låta ManTec sköta besparingarna, utan istället ville hantera det med befintlig linjestruktur (Nordin, 2010). Det finns risker med att ge konsulter långtgående befogenheter i en linjeorganisation. Det kan som sagt var leda till osäkerhet angående ansvar och tolkningsföreträde, men också till Wisco Analys Triewaldsgränd 2, Gamla Stan, Stockholm 111 29 www.wisco.se| Litteraturförteckning 42
istande delaktighet och engagemang i förändringsprocessen, vilket det förefaller initialt gjort på länssjukhuset (LVN, 2010c). I möjligaste mån bör ansvar och befogenheter följas åt, vilket innebär att man i möjligaste mån ska hantera förändringsprocesser med de som långsiktigt har att ta ansvaret, d.v.s. linjeorganisationen. Det innebär inte att det är olämpligt i alla lägen att ta in konsulter och i praktiken ge dem långtgående befogenheter i linjeorganisationen, utan endast att dessa risker måste tas med i beaktande och att dessa risker i möjligaste mån sedan måste motverkas. Sammantaget ges en bild där inte behovet av budget bör vara i balans ifrågasätts, utan istället hur de hanterats och vilka effekter de fått på personnivå när nedskärningar genomförts för att balansera budgeten. I efterhand framstår hantering av flera frågor också varit mindre lyckad, men det bör också beaktas att det inte är ovanligt att det uppstår en diskussion kring hanteringsfrågor när styrintensiteten ökar, inte minst när det gäller besparingar som med nödvändighet i viss utsträckning kommer innebära försämringar för enskilda individer och verksamheten. Att förstärka styrintensiteten inom ekonomiområdet framstår som väl motiverat givet de uppbyggda underskotten och den bristande följsamheten till budget (LVN, 2010) och det är att förvänta att detta skapar konflikter, även om det framstår som hanteringsfrågor spätt på den förväntade konfliktnivå ytterligare. Ekonomiområdet är också ett område som politiker traditionellt når framgång. I intervjuerna har också framkommit att budgetrestriktionen för verksamheterna är mjuk. En anledning till detta är att kravet på balans i budgeten uppnås genom budgettekniska åtgärder. Det innebär att vissa verksamheter kan vara mer eller mindre medvetet underfinansierade, redan när budgeten beslutas. Det beskrivs också som det finns/funnits en attityd hos verksamhetschefer att verksamheten går först, d.v.s. verksamheten styr och budgeten följer efter och inte tvärtom. Här finns också ett uppenbart problem i form av det som inom nationalekonomin kallas moralisk risk (Arrow, 1963). En moralisk risk uppstår när individ eller institution inte drabbas fullt ut av de negativa effekterna av sitt eget handlande. Låt oss anta ett sjukhus är på väg att dra över budgeten och för klara budgeten måste de säga upp extrainkallad personal, vilket skulle öka arbetsbelastningen på de kvarvarande. Om sjukhusdirektören visste med säkerhet att det framtida underskottet måste betalas på följande års budget och det skulle innebära att också fast personal måste sägas upp, så kan man anta att hon/han skulle vidta nödvändiga åtgärder. Men om det finns osäkerhet angående huruvida hon/han verkligen kommer vara tvungen att dra ner ännu mer påföljande år, kan hon/han chansa och behålla all personal och istället hoppas att budgeten ökar, d.v.s. ytterst att politikerna tvingas höja skatten för att täcka underskotten. I en mening bryter alltså sjukhusdirektören ett ingånget avtal som innebar att hon/han skulle hålla sig till budgeten, men de negativa effekterna av detta avtalsbrott får bäras av skattebetalarna istället för den avtalsbrytande parten. Wisco Analys Triewaldsgränd 2, Gamla Stan, Stockholm 111 29 www.wisco.se| Litteraturförteckning 43
Page 1 and 2: En analys av landstinget i Västern
Page 3 and 4: Sammanfattning Landstinget Västern
Page 5 and 6: medvetet underfinansierade, redan n
Page 7 and 8: På kort sikt är det centralt att
Page 9 and 10: De övergripande ekonomiska föruts
Page 11 and 12: Konsekvenserna av den grekiska kris
Page 13 and 14: sysselsättningen inom landsting li
Page 15 and 16: Produktion av sjukvård Sjukvårdsp
Page 17 and 18: När det gäller skattenivån är d
Page 19 and 20: På grund av skillnaderna i föruts
Page 21 and 22: uppleva betydande ökningar av beho
Page 23 and 24: Effektivitet i produktionen Som kon
Page 25 and 26: a omhändertagande i den öppna vå
Page 27 and 28: Till del kan de höga kostnaderna i
Page 29 and 30: Figur 13 Andel som väntat mer än
Page 31 and 32: Figur 15 Vårdgarantipatienter som
Page 33 and 34: Figur 17 Sjukvårdsrelaterad åtgä
Page 35 and 36: inleder med att konstatera att ”
Page 37 and 38: Figur 20 Ständiga förbättringar
Page 39 and 40: • Patientfokuserad vård • Jäm
Page 41: För att uppnå varaktiga beteendef
Page 45 and 46: etydande andel bör söka hjälp i
Page 47 and 48: Tabell 3 SWOT analys presentation a
Page 49 and 50: Länsstyrelsen Västernorrland. (20

En analys av landstinget i VÃ¤sternorrland med fokus pÃ¥ sjukvÃ¥rd

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?