En analys av landstinget i Västernorrland med fokus på sjukvård
En analys av landstinget i Västernorrland med fokus på sjukvård
En analys av landstinget i Västernorrland med fokus på sjukvård
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Ledning och styrning <strong>av</strong> sjukvården<br />
Bakgrund<br />
Utifrån en genomgång <strong>av</strong> refererad dokumentation växer en bild fram där LVN förvisso<br />
levererar en god vård till sina <strong>med</strong>borgare, men till en i jämförelse hög kostnad och låg<br />
tillgänglighet. Till del kan detta förklaras <strong>av</strong> strukturella faktorer specifika för länet, men till<br />
del framstår det som det också beror på brister i ledning och styrning.<br />
I huvudsak framkommer två förklaringar till de höga kostnaderna, den ena är att lägsta<br />
effektiva omhändertagande nivå (LEON) fungerar relativt sämre, d.v.s. ineffektiva<br />
patientflöden, och att kostnad per DRG poäng är hög, d.v.s. en relativt låg<br />
produktivitetsnivå.<br />
Givet denna utgångspunkt är höga kostnader och tillgänglighetsproblematiken starkt<br />
kopplade till varandra, då tillgängligheten skulle kunna förbättras påtagligt om<br />
patientflöden och produktivitetsnivå förbättrades och om de frigjorda resurserna användes<br />
till att öka tillgängligheten istället för att minska kostnaderna. Både de ineffektiva<br />
patientflödena och produktivitetsnivån tyder på att strukturomvandlingstrycket i<br />
verksamheterna inte varit tillräckligt högt över tid.<br />
Både patientflöden och produktivitetsnivån är trögrörliga faktorer inom den här typen <strong>av</strong><br />
verksamhet som i huvudsak är baserad på människors mer eller mindre institutionaliserade<br />
beteende på både produktions‐ och konsumtionssidan.<br />
Det har också visat sig att skillnader mellan olika huvudmän som privata och offentlig<br />
vårdgivare är begränsad, vilket förklaras <strong>av</strong> att kapitalinsatsen är så begränsad att ytterst<br />
beror produktivitetsnivån på ledning och styrning (Ducket&Jackson, 2000). Det finns studier<br />
som pekar på ett visst produktivitetsövertag för offentliga vårdgivare, men framför allt är<br />
finns det stora skillnader mellan sjukhus oberoende <strong>av</strong> huvudman (Helmig, 2001).<br />
De stora skillnaderna mellan resultatenheter är både förenligt <strong>med</strong> att det just är ledning<br />
och styrning som är <strong>av</strong>görande för produktivitetsnivå och <strong>med</strong> hur det ser ut både i landet<br />
och inom LVN <strong>med</strong> stora skillnader mellan resultatenheter och vårdområden. Avgörande är<br />
således hur väl enheterna tagit till sig nya arbetsmetoder och organisering samt anpassat<br />
sig till nya tekniska möjligheterna, d.v.s. strukturomvandling.<br />
<strong>En</strong> genuin produktivitets‐ och effektivitetsförbättring förutsätter där<strong>med</strong><br />
strukturomvandling, d.v.s. beteendeförändringar, omorganisering eller nya arbetsmetoder.<br />
Det är därför en rimlig att anta att det är något i funktionen ledning och styrning som under<br />
längre tid inte fungerat optimalt i LVN och att det är en utmaning över en längre tid att<br />
uppnå satta mål ‐ som exempelvis höjd produktivitetsnivå. Årsredovisningen för 2009<br />
Wisco Analys Triewaldsgränd 2, Gamla Stan, Stockholm 111 29 www.wisco.se|<br />
Litteraturförteckning<br />
34