En analys av landstinget i Västernorrland med fokus på sjukvård

• Systemet måste konstrueras så att det bidrar till att kommuner och landsting som
erhåller stöd arbetar för att välfärdstjänsterna produceras effektivt.
• Systemet ska vara stabilt och långsiktigt hållbart. Det måste därför vägledas av
enkla principer, vilket också stärker systemets legitimitet och demokratiska
förankring.
De moderata ledamöterna föreslog också att inkomstutjämningsavgiften slopas eller, i
andra hand, begränsas till 80 procent. Inkomstutjämningsavgiften bör, om den finns kvar,
baseras på kommunens faktiska skatteuttag och inte på den länsvisa skattesatsen.
(Moderaterna, 2008/09:Fi255). Vidare konstaterar moderaterna i sin motion att Svenskt
Näringsliv lyft fram att en kommun som är berättigad till inkomstutjämningsbidrag och vars
tillväxt är högre än rikets genomsnittliga tillväxt tvingas avstå från 95 procent av de
ytterligare skatteintäkter som den högre tillväxten medför. För kommuner som betalar
inkomstutjämningsavgift är siffran 85 procent. Svenskt Näringsliv förordar en
kompensationsgrad på 50 procent för kommuner med hög skattekraft.
Det är naturligt så att stödet för skatteutjämningssystemet är svagt hos de som betalar för
omfördelningen. Stockholmsläns landsting är exempelvis den enda nettobidragsgivaren i
hela landet på landstingssidan. Kommunförbundet Stockholm län (KSL) ser också
skatteutjämningsfrågan som betydelsefull.
"För att vara proaktiv kommer KSL att analysera hur olika förändringar i den kommunala
skattebasen skulle inverka på utjämningsbehovet.
KSL kommer också i den kommande utredningen att fortsätta driva frågan om faktorn för
utjämning av markpriser. Markpriset är fem gånger högre i Stockholms län än i övriga
Sverige och detta innebär betydligt högre hyror för kommunala fastigheter än motsvarande
kostnader för kommuner utanför länet.
Utöver diskussionen kring lönekostnadsutjämning finns det behov av översyn av fler
verksamhetsområden och utjämningsfaktorer varav en del inte är föremål för utjämning
eller där utjämningen inte klarar av att eliminera negativa ekonomiska incitament, som
motverkar det samhällsekonomiska intresset i stort.” (Kommunförbundet Stockholmslän,
2010).
Det råder alltså en viss konflikt över omfördelningens nivå. Denna konflikt kommer att
påverkas av att enligt SKL:s beräkningar kommer gapet mellan behov och offentliga
resurser år 2035 med dagens finansieringssystem motsvara en höjning av kommunalskatten
på 13 kronor. Med ett generellt tuffare ekonomiskt klimat för alla kommuner är det rimligt
att anta att konflikten över omfördelningsnivån kommer att förstärkas snarare en
försvagas.
Sammantaget ger det en bild att framöver kommer Västernorrlands landsting att uppleva
det allt svårare att finansiera den redan befintliga nivån av hälso‐ och sjukvård. Det kan
framstå som problematiskt då Västernorrland enligt de historiska erfarenheterna kommer
Wisco Analys Triewaldsgränd 2, Gamla Stan, Stockholm 111 29 www.wisco.se|
Litteraturförteckning
20