En analys av landstinget i VÃ¤sternorrland med fokus pÃ¥ sjukvÃ¥rd

More documents

Recommendations

Info

Två av dessa faktorer är direkt kopplade till Ledning och styrning av LVN, d.v.s. ineffektiva patientflöden och låg produktivitet. Det är den specialiserade somatiska vården i LVN som drar upp kostnaderna över riksgenomsnittet. LVN har exempelvis en hög andel undvikbar slutenvård och akutvård jämfört med andra landsting. Jämfört med det bäst presterande länet har exempelvis LVN 44 procent mer undvikbar slutenvård för män och 34 procent mer för kvinnor, vilket är näst högst i landet. En möjlig förklaring som lyfts fram vid intervjuerna är att det är äldre patienter som ligger kvar längre än vad som är medicinskt motiverat på grund av otydligheter mellan kommun och landsting. Till del kan de höga kostnaderna inom den specialiserade somatiska vården förklaras av en relativt låg produktivitetsnivå mätt som DRG‐poäng 1 . Kostnaderna i Västernorrland per DRG‐poäng är topp tre av samtliga län och 13 procent högre än riksgenomsnitt och 22 procent högre än det bäst presterande länet. För att minska kostnaderna utan att minska kvaliteten eller tillgängligheten behöver därför LVN öka effektiviteten i produktionsmixen (göra rätt saker) och höja produktivitet (göra saker på rätt sätt, best practice), vilket i relation till andra landsting framstår som möjligt med förbättrad ledning och styrning. En förklaring som lyfts fram avseende svårigheten med att styra landstingsverksamhet är att den är högt professionaliserad och multidisciplinär verksamhet. Verksamhetsexpertisens (läkarnas) inflytande är mycket stort och dessa har i praktiken två huvudmän, patienten och arbetsgivaren, samt att förhålla sig till en flernivåsstyrning som reglerar verksamhetens utövande i en relativt hög detaljnivå i form av lagar, förordningar, föreskrifter, policydokument, m.m. Landstinget är därmed endast en av flera styrfunktioner som verksamheten förhåller sig till, vilket naturligtvis försvagar landstingens styrmöjligheter när det gäller best practice och en effektiv produktionsmix. Dock har forskning visat på att när det gäller kostnadsreduceringar har politiker varit framgångsrika i sin styrning och i den meningen har LVN underpresterat. En förklaring som framkommit i intervjuerna är att budgetrestriktionen för verksamheterna kan uppfattas som mjuk. En anledning till detta kan vara att kravet på balans i budgeten uppnås delvis genom budgettekniska åtgärder. Det innebär att vissa verksamheter kan vara mer eller mindre 1 DRG står för diagnosrelaterade grupper och är ett system för att gruppera enskilda vårdkontakter till större grupper, baserat på dessas medicinska innehåll och resursförbrukning. Ett relevant mått på prestationer i förhållande till kostnader, d.v.s. produktivitetsnivå, måste vikta vårdkontakterna, så att hänsyn tas till att resurskraven skiljer sig markant mellan olika sjukdomstillstånd och åtgärder. En sådan viktning går att göra för den specialiserade somatiska vården genom att varje vårdtillfälle och läkarbesök viktas med DRG‐poäng. Wisco Analys Triewaldsgränd 2, Gamla Stan, Stockholm 111 29 www.wisco.se| Litteraturförteckning 4
medvetet underfinansierade, redan när budgeten beslutas, vilket riskerar undergräva förtroendet för budgetprocessen och påverka även implementeringen. En annan anledning som lyfts fram är att det finns/funnits en attityd hos verksamhetschefer att verksamheten går först, d.v.s. verksamheten styr och budgeten följer efter och inte tvärtom – och att detta i hög utsträckning accepterats av politikerna. Här finns också ett uppenbart problem i form av det som inom nationalekonomin kallas moralisk risk. En moralisk risk uppstår när individ eller institution inte drabbas fullt ut av de negativa effekterna av sitt eget handlande. Låt oss anta att ett sjukhus är på väg att dra över budgeten och för att klara budgeten måste de säga upp extrainkallad personal, vilket skulle öka arbetsbelastningen på de kvarvarande. Om sjukhuset visste med säkerhet visste att det framtida underskottet måste betalas på följande års budget och det då skulle innebära att också fast personal måste sägas upp, så kan man anta att nödvändiga åtgärder skulle vidtas. Men om det finns osäkerhet angående huruvida detta verkligen kommer inträffa kan sjukhuset chansa och behålla all personal och istället hoppas att budgeten ökar, d.v.s. ytterst att politikerna tvingas höja skatten för att täcka underskotten. I en mening bryter alltså sjukhuset ett ingånget avtal som innebar att det skulle hålla sig till budgeten, men de negativa effekterna av detta avtalsbrott får bäras av skattebetalarna istället för den avtalsbrytande parten. Att budgetrestriktionen uppfattas som mjuk kan därför ha allvarliga konsekvenser och det finns goda skäl att anta att den bristande budgetdisciplinen bidragit till att strukturomvandlingstrycket varit lägre, då kostnaderna kunnat tillåtas öka istället för produktiviteten. Det är därför önskvärt att se över budgetprocessen och dess implementering så osäkerheten om vem som drabbas av budgetunderskott i möjligaste mån elimineras. Det finns inom LVN omfattande överbyggnad i form av styrdokument och denna bör ses över utifrån denna utgångspunkt, men framför allt bör det finnas starka rutiner som säkerställer att gällande styrdokument efterlevs ‐ vilket det idag saknas i stor utsträckning. I en särgranskning av budgetprocessen var bedömning också att denna var tydlig avseende formell struktur, men att det fanns påtagliga brister i genomförande. I intervjuerna framkommer också en relativt samstämmig bild av att implementeringen av både balanserats styrkort (BSK) och budgetarbetet skiljer sig åt mellan förvaltningarna/sjukhusen. Här kan även bristande tillgänglighet till gällande styrdokument och att landstinget enligt internrevisionen behöver också principer för ekonomistyrning förtydligas. Det framstår därför som angeläget att komma till rätta med undertillämpning av gällande styrdokument. Om tillämpningen ska bli mer strikt för att undvika moraliska risker, ställer det höga krav på ledning och styrning och att exempelvis budgetprocessen är transparent, tydlig, flexibel och anpassad efter verksamheterna. Det kräver också att det finns en kontinuerlig uppföljning och dialog med verksamheterna för att säkra att systemet i sig når uppsatta krav. En strikt Wisco Analys Triewaldsgränd 2, Gamla Stan, Stockholm 111 29 www.wisco.se| Litteraturförteckning 5
Page 1 and 2: En analys av landstinget i Västern
Page 3: Sammanfattning Landstinget Västern
Page 7 and 8: På kort sikt är det centralt att
Page 9 and 10: De övergripande ekonomiska föruts
Page 11 and 12: Konsekvenserna av den grekiska kris
Page 13 and 14: sysselsättningen inom landsting li
Page 15 and 16: Produktion av sjukvård Sjukvårdsp
Page 17 and 18: När det gäller skattenivån är d
Page 19 and 20: På grund av skillnaderna i föruts
Page 21 and 22: uppleva betydande ökningar av beho
Page 23 and 24: Effektivitet i produktionen Som kon
Page 25 and 26: a omhändertagande i den öppna vå
Page 27 and 28: Till del kan de höga kostnaderna i
Page 29 and 30: Figur 13 Andel som väntat mer än
Page 31 and 32: Figur 15 Vårdgarantipatienter som
Page 33 and 34: Figur 17 Sjukvårdsrelaterad åtgä
Page 35 and 36: inleder med att konstatera att ”
Page 37 and 38: Figur 20 Ständiga förbättringar
Page 39 and 40: • Patientfokuserad vård • Jäm
Page 41 and 42: För att uppnå varaktiga beteendef
Page 43 and 44: istande delaktighet och engagemang
Page 45 and 46: etydande andel bör söka hjälp i
Page 47 and 48: Tabell 3 SWOT analys presentation a
Page 49 and 50: Länsstyrelsen Västernorrland. (20

En analys av landstinget i VÃ¤sternorrland med fokus pÃ¥ sjukvÃ¥rd

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?