etik och praktisk kunskap3.indd

försök att arbeta sig bort från den. Han fångas, somalla andra, gång på gång in av den tradition som hanförsöker arbeta sig ut ur. Inslag från andra traditionerkommer in som komplement men föranlederinte någon revidering av de mera grundläggandeantagandena i det teknokratiska paradigm som representerasav Herbert Simon. Det enda ställe därLundequist uttryckligen noterar en oförenlighetmellan Simon och liknande vetenskapmän, på denena sidan, och till exempel Polanyi och Wittgenstein,på den andra, är den passus som jag citerade för enliten stund sedan. Där skjuter författaren ifrån sigproblemet i stället för att på allvar ifrågasätta degrundläggande inslagen som Simons ansats vilarpå (i detta fall ett antagande om vad kunnande ochvetande innebär). På andra ställen är det i stället såatt inslag från Wittgensteintraditionen framläggsi en sådan form att de passar in i Simonperspektivet.Simonperspektivet visar sig fungera som enProkrustessäng: det som inte passar in i den givnamallen skärs bort.Det är så ett givet paradigm fungerar. Har manskolats in i en viss tradition och anammat ett visstparadigm som styr traditionen i fråga, så styrs ocksåens uppfattning av andra traditioner och paradigmav detta. Hur den teknokratiska traditionen kanfärga uppfattningen av inslag från andra traditionerockså för en person som är inställd på att arbeta sigbort från den traditionen kan illustreras med en rad167