etik och praktisk kunskap3.indd

odlade avskräckningsteori från 1970, understrykerHarts observation. Det är, som jag skall visa i nästaavsnitt, fråga om en starkt förenklad straffteori.Därefter skisserar jag så några komponenter, sombör ingå i en mera nyanserad straffteori. Inte barai förhållande till Hoerster utan också i förhållandetill Hart blir det en vidgning av perspektivet genomatt empiriska, sociala faktorer får en betydligt meraframträdande plats i den här skisserade analysramenän hos Hoerster och Hart.En möjlighet, som är värd att hålla in mente, äratt de traditionella straffteorierna har karaktären avideologier snarare än av vetenskapliga teorier. VilhelmAubert har föreslagit att allmänpreventionsteorinom straff har kommit att bli allmänt utbreddgenom att man använt uteslutningsmetoden: manhar ansett sig behöva en teori som legitimerar straffinstitutionen,och eftersom alla andra alternativtett sig ohållbara har man satsat på allmänpreventionentrots det magra stöd som går att anföra tilldess favör. Allmänpreventionsteorin har därmedkommit att fungera ideologiskt: » Ideologins funktionhar knappast bestått i att framkalla, motiverastraffrättsliga åtgärder. Den tycks snarare fungerasom en legitimering av domsutslag och reaktionsformerframkallade av andra orsaker. « (Aubert 1973,s. 253). Auberts förslag tycks, som vi strax skall se,stämma väl på den avskräckningsteori som vi nuövergår till att granska.182