etik och praktisk kunskap3.indd

More documents

Recommendations

Info

i misskredit om man avviker alltför skarpt från denallmänt accepterade grova skalan (Hart 1968, s. 25).Hart gör det klart att överensstämmelse med allmänmoral bara kan vara ett av de kriterier som ärrelevanta för etisk bedömning av straff. Om straffuppfattas som ett lidande, kan man till exempel medutgångspunkt i normen att människor inte i onödanbör påföras lidande argumentera för att straff börgöras så lätta som möjligt och helst undvikas helt.Normen om minimalisering av mänskligt lidandepålägger juristen ansvaret att handskas kritiskt medde allmänt utbredda moraliska värderingarna avolika slags handlingar.en analysramDe båda villkor som allmänpreventionen måsteuppfylla enligt Norbert Hoerster räcker inte till, mende ger en antydan om vad som behöver utarbetas föratt kunna behandla de traditionella straffteoriernapå ett mera tillfredsställande sätt. Det normativavillkoret behöver ersättas av en differentierad kriteriemängd,och det empiriska minimivillkoret behöverkompletteras med detaljerad empirisk kunskapom avskräckbara handlingstyper och människotyper.En närmare analys av avskräckbarhet kräver isin tur att alternativa människomodeller utarbetasoch att straffinstitutionen analyseras i sitt socialasammanhang. Om dessa fyra moment – kriterier,187
människomodeller, samhällsmodeller, empiriskkunskap – artikulerades, skulle man få en analysram,en ram inom vilken mera artikulerade ochnyanserade teorier om straff skulle kunna utformas.Låt mig antyda vad som skulle kunna göras inomdessa fyra delområden.(i) KriterierDet förefaller uppenbart att Hoersters kriterieuppsättningär alltför enkel. Det räcker inte med det empiriskaminimivillkoret och » lika-för-lika «-principenom man vill visa att straffinstitutionen inklusiveavskräckande straff är moraliskt acceptabel. Till attbörja med skulle man kunna skilja mellan två slagskriterier för straff: urvalskriterier och fördelningskriterier.Urvalskriterierna gäller vilka straff somkan komma i fråga och för vilka handlingar, fördelningskriteriernagäller hur de möjliga straffen börfördelas över befolkningen.Några förslag till urvalskriterier:(1) Mänsklig värdighet: straffen får inte vara oförenligamed minimikrav på mänsklig värdighet. (Vaddetta innebär kan specificeras i en mängd underkriterier.Jämför till exempel med det arbete som pågåri den europeiska människorättskommissionen.)(2) Minimalisering av mänskligt lidande: straff(definierat som något ont, ett malum) skall görasså lätta som möjligt och helst undvikas helt. I anknytningtill Müller-Dietz 1973 skall jag hänvisa till188
Page 4 and 5:
tore nordenstamEtik och praktiskkun
Page 6:
InnehållNågra inledande betraktel
Page 10 and 11:
Några inledande betraktelseretik o
Page 12 and 13:
skilja mellan moralen som ideologi
Page 14:
ven, för att sedan välja det alte
Page 17 and 18:
Finns det experter på moral?om pok
Page 19 and 20:
ja med tanke på möjligheterna att
Page 28 and 29:
Det krävs något mer än den forme
Page 30 and 31:
får en konkret mening när de till
Page 32 and 33:
lilla delen av etiken som vi ser ov
Page 34 and 35:
lade han tesen att det inte kan fin
Page 36 and 37:
på den tiden - det var då nyarist
Page 38 and 39:
eten. Näringslivets etik framstår
Page 40 and 41:
teorierna - utilitarism, kantianism
Page 42 and 43:
derätt, till exempel, så är det
Page 44 and 45:
Konventionell moraloch kritisk etik
Page 46 and 47:
Noam Chomskys generativa grammatik
Page 48 and 49:
folkslagen mot den överlägsna kul
Page 50 and 51:
på bekostnad av de andra inslagen
Page 52 and 53:
LitteraturAristoteles, Den nikomach
Page 54 and 55:
1780-talet, såg han det som sin up
Page 56 and 57:
i en lätt maskerad utgåva. Numera
Page 58 and 59:
Rationell argumentation om normer o
Page 60 and 61:
Jag tvingades att söka efter exemp
Page 62 and 63:
år som medlem av en regional etisk
Page 64 and 65:
isterande yrkeskunnandet har varit
Page 66 and 67:
sefsson som sedan Sentrum for prakt
Page 68 and 69:
Vilka antaganden följer med på k
Page 70 and 71:
LitteraturOm vetenskapsbegreppets h
Page 72 and 73:
Det deduktiva idealetDet deduktiva
Page 74 and 75:
ter att ha lagt till ett antal utfy
Page 76 and 77:
principer som kan jämföras med ax
Page 78 and 79:
av den sortens flexibilitet. Ord so
Page 80 and 81:
speciella normer; de generella norm
Page 82 and 83:
i vardagslivet. Det är bara i spec
Page 84 and 85:
logiska etiska system. Den distinkt
Page 86 and 87:
skälet att man inte har kunna finn
Page 88 and 89:
amerikansk case law är mycket info
Page 97:
klassikern i den utilitaristiska tr
Page 103 and 104:
de nödvändiga principer från vil
Page 105 and 106:
undersökningar på den rena kunska
Page 107 and 108:
förefaller mig föga överraskande
Page 109 and 110:
också förstås som » vad vi är
Page 111 and 112:
godta maximer som är sådana att d
Page 113 and 114:
punkten kan det inte bli någon fö
Page 115 and 116:
LitteraturR.B. Brandt, Value and Ob
Page 117 and 118:
’kan’ « skulle kunna vara en s
Page 119 and 120:
som att härleda rent värderande u
Page 121 and 122:
sionen «. Apel gör något åt det
Page 123 and 124:
(4) a är ett äpple som är av Ext
Page 125 and 126:
därför inte bindande. « Man skul
Page 127 and 128:
etablera normativt laddade fakta ut
Page 129 and 130:
institutionella faktaI den empirist
Page 131 and 132:
sor Anscombe betonar kan det som li
Page 133 and 134:
nödvändighet ingår i alla språk
Page 135 and 136:
Noter1. Hume 1888, s. 469.2. Moore
Page 137 and 138: Language, Cambridge 1969 och senare
Page 139 and 140: else av de mekanismer som det gäll
Page 141 and 142: som skall bedriva sin verksamhet ef
Page 143 and 144: i frågeformulär, som sedan bearbe
Page 145 and 146: går ut på att artikulera ens egna
Page 147 and 148: en organisation idag, behöver man
Page 149 and 150: ställda i en organisation upplever
Page 151 and 152: tivt handlande är olika goda hos o
Page 153 and 154: En liten översikt över den nyare
Page 155 and 156: grundläggande principer. 3 Om vär
Page 157 and 158: Nedtoningen av värdeproblematiken
Page 159 and 160: niska litteraturen är kommunikatio
Page 161 and 162: Två oförenliga traditionervad ska
Page 163 and 164: verkan bör omfatta ett antal forme
Page 165 and 166: de formella aspekterna av påverkni
Page 167 and 168: i fråga om synen på kunskapens oc
Page 169 and 170: exempel från avhandlingen Norm och
Page 171 and 172: aktiviteter av detta slag som bruka
Page 173 and 174: vetenskaper, t ex projekteringsmeto
Page 175 and 176: talande och skrivande om design fra
Page 177 and 178: som vi planerar planerar vi inte i
Page 179 and 180: slå ihjäl fler människor än vad
Page 181 and 182: Avskräckningens moralFöreställni
Page 183 and 184: odlade avskräckningsteori från 19
Page 185 and 186: tionsteorin … bara anspråk på a
Page 187: förvandlar hans straffteori till e
Page 191 and 192: liminärt formulerade. Utgångsform
Page 193 and 194: intresseskyddskriteriet (3) betonar
Page 195 and 196: viktimiseringsoffret är den skyldi
Page 197 and 198: (2) Det andra fallet av möjlig vik
Page 199 and 200: LitteraturH.B. Acton, red., The Phi
Page 201 and 202: Om texternaUtgångspunkten för de
Page 203: man tänker sig ibland att etiken
show all

etik och praktisk kunskap3.indd

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?