etik och praktisk kunskap3.indd

till någon nytta över huvud taget, så kan man intelåta uttrycket » konsekvens « referera till alla faktoreri aktörens situation som kan anses som moralisktrelevanta. Uttrycket måste begränsas till sådana» konsekvenser « som rimligen kan betraktas somförorsakade av handlingen i fråga. När en handlingutförs, kan man alltid finna normer som satisfierasav utförandet av handlingen i fråga, men att normernablir följda kan knappast betraktas som förorsakatav utförandet av handlingen, även om mani någon mera löslig mening skulle kunna säga attnormföljandet är en konsekvens av att handlingenhar utförts.(ii) Om man undgår » konsekvens « i den antyddalösliga betydelsen av ordet, så finns det goda grunderför att anta att ingen har lyckats vara en konsistentteleolog och att all etik måste vara deontologisk, vilketåterigen trivialiserar själva distinktionen mellanteleologisk och deontologisk etik. En handlings moraliskavärde (om den är riktig, oriktig, påbjuden ochså vidare) beror enligt teleologerna helt och hållet pådet värde som konsekvenserna av handlingen har.Detta förutsätter givetvis att konsekvensernas värdealltid kan uppskattas utan att hänsynstagande tillhandlingens moraliska värde. Den förutsättningenhåller möjligen för några etiska system, exempelvisBenthams hedonistiska utilitarism som byggerpå antagandet att lust kan mätas. Men kvantitativutilitarism är inte populär i våra dagar av det enkla84