2012:13 - SAU

More documents

Recommendations

Info

sträng som undersöktes 2008 hade sedan tidigare antagitsvara sentida (Lindkvist 2006). De nu genomförda undersökningarnahar inte kunnat visa på en äldre datering.Eventuellt skulle stensträngarna Västerås 743:4 och 743:9kunna ha hängt ihop med den nu undersökta stensträngenutmed Berghagsbergets östra sida (Lindkvist 2006). Destensträngar som ligger i nuvarande skogsmark, som t exVästerås 749:1 och 1089 (norr om Annelund respektivenordväst om Berghagen), uppvisar inga överrensstämmelsermed gränserna i det historiska kartmaterialet varfördessa bör vara äldre än kartmaterialet som sträcker sigtillbaka till 1600-talet. Kanske rör det sig om delar av förhistoriskastensträngssystem? Västerås 749:2 (norr om Annelund)är ett område med fossil åkermark som består avkortare bitar av stensträngar, stenröjda ytor, röjningsrösenetc och i anslutning ligger också ytterligare två stenröjdaytor (Västerås 743:5, 743:6) samt stensträngar (Västerås743:4, 743:9). Det är svårt att bedöma åldern på komplexetsom kan bestå av förhistoriska och/eller historiska lämningar.Uppenbart är att det endast är delar av ett områdemed fossila odlingslämningar som ännu är synligt ovanmark. Den fossila åkermarken Västerås 1022:1 (sydväst omGilltuna) beskrivs i FMIS endast som ”gamla odlingar”vilket torde innebära att de är från historisk tid.Bebyggelselämningar från historisk tidDen nuvarande gården Annelund är av sent datum ochanlades på 1930-talet (muntlig uppgift, Karin & Kent Andersson,Annelunds gård). Omedelbart söder och västerom den undersökta boplatsen Västerås 261:2 har gårdenAlmelund legat fram till 1980-talet då byggnaderna revs(fig 16). Kvar på platsen finns en jordkällare, samt grundmurar,tegel mm (fig 17 & 18). Omkring 500 meter västerhärom, vid den så kallade Skälby gård, finner vi platsen förbytomten (Västerås 954:1) såsom den är känd från historisktid. Den äldsta kända kartan är från 1652 då tre gårdarlåg på platsen. Antalet gårdar var detsamma under GustavVasas tid enligt de dåtida jordeböckerna. Vid provschaktningarår 1990 påträffades bl a kritpipsfragment, trebensgrytskaftoch rödgods på platsen. Strax norr om Skälbygård ligger en äldre husgrund (Västerås 1021:1) samt platsenför Håkanstorps gård (Västerås 325). På västra delen avBerghagsberget finns sentida bebyggelselämningar i formav två husgrunder (fig 19) med spisröse samt en brunn(Västerås 1383, 1389 och 1390). Strax norr därom finns ytterligareen husgrund Västerås 1067:1. Denna bebyggelsekan inte återfinnas i det äldre kartmaterialet. Kanske rördet sig om relativt kortlivade bebyggelselägen från 1800-talet.Figur 16. Platsen för Almelunds gård 2009. Byggnaderna är rivna sedan länge. Foto: Jonas Wikborg, SAU.sau rapport 2012:13 13
Figur 17. Almelunds jordkällare är fortfarande relativt intakt.Foto: Ola Korpås, SAU.Figur 18. Husgrunder, takpannor samt en gammal slipstenligger fortfarande kvar på platsen där gården Almelund harlegat. Foto: Ola Korpås, SAU.Figur 19. Husgrund på västra delen av Berghagsberget. Foto: Jonas Wikborg, SAU.Sammantaget visar de kända fornlämningarna i områdetatt marken tagits i anspråk under slutet av bronsåldernoch början av den förromerska järnåldern så fort markentorrlagts genom landhöjningsprocessen. En skålgropslokalsamt en skärvstenshög låter oss ana närvaron av ennärbelägen bosättning redan i slutet av bronsåldern. Frånoch med äldre järnålder finns en intensiv mänsklig närvaroi området. Både vid Hacksta, Skälby har flera samtidagårdslägen kunnat konstateras under den äldre järnåldern.14 sau rapport 2012:13
Page 6 and 7: Karin Andersson på Annelunds gård
Page 8 and 9: Figur 5. Krossade takpannor! Kan de
Page 10 and 11: Topografi och fornlämningsmiljöJo
Page 12 and 13: 25Västerås 1017:1Västerås 743:1
Page 16 and 17: Kulturhistorisk bakgrund och tidiga
Page 18 and 19: yggnadernas livslängd. Fyndmateria
Page 20 and 21: med flera samtida gårdar så var d
Page 22 and 23: Västerås 952:2Vid utredningen på
Page 24 and 25: BoplatsundersökningarPå 1960-tale
Page 26 and 27: • Hur såg gårdsstrukturen ut un
Page 28 and 29: Figur 25. Provtagning ur brunn A140
Page 30 and 31: med studier av det äldre kartmater
Page 32 and 33: UndersökningsresultatDe framkomna
Page 34 and 35: Pinnhål, Västerås 261:2Totalt ha
Page 36 and 37: Figur 35. Tvärsnitt genom härden
Page 38 and 39: avta längre ner i lagret. Lagret v
Page 40 and 41: emot ett boplatsläge beläget på
Page 42 and 43: vedarts-, makro-, pollen-, 14 C-ana
Page 44 and 45: 6608480 6608520 66085600 10 20 30 4
Page 46 and 47: AnläggningstypAntalBrunnar 5Härda
Page 48 and 49: Figur 47. Härden A9228 efter under
Page 50 and 51: Figur 50. Röjningsröset A15678 fr
Page 52 and 53: Figur 53. Profilsnitt genom odlings
Page 54 and 55: Fynd 2 vidstensträngenVästerås 2
Page 56 and 57: delats i de tre faser (1-3) som anv
Page 58 and 59: Figur 60. Stensträngen var enskikt
Page 60 and 61: Figur 64. Sektion av norra delen av
Page 62 and 63: Figur 66. Rektifierat kartöverläg
Page 64 and 65:
SlutdiskussionOla Korpås & Jonas W
Page 66 and 67:
PFigur 69. Stolphål inom de unders
Page 68 and 69:
6608300 66085000 50 100 m1536100 15
Page 70 and 71:
10602140221253512913140816608300 66
Page 72 and 73:
Figur 75. Brunn 14081 på Västerå
Page 74 and 75:
A12535 var grundare och hade en mer
Page 76 and 77:
nedgrävda i marken. Den sistnämnd
Page 78 and 79:
0 10 mPinnhålStolphålHärdparHäg
Page 80 and 81:
Härdområde BUtmed den västra kan
Page 82 and 83:
586367396608300 66085000 50 100 m15
Page 84 and 85:
10023910021 85671413112806128841002
Page 86 and 87:
Figur 88. Foto över odlingslager A
Page 88 and 89:
Lagren tolkades som utkastlager med
Page 90 and 91:
Atmospheric data from Stuiver et al
Page 92 and 93:
dock utrymme för ett antagande att
Page 94 and 95:
6608300 66085000 50 100 m1536100 15
Page 96 and 97:
6608300 66085000 50 100 m1536100 15
Page 98 and 99:
En by från äldre järnålderDe ov
Page 100 and 101:
mässig kvalitet. Kanske kan den to
Page 102 and 103:
• Hur har landskapsutnyttjandet f
Page 104 and 105:
Vetenskaplig potential och vidare b
Page 106 and 107:
English summaryRobin LucasBetween A
Page 108 and 109:
Hyenstrand, Å. 1973. Ett romartida
Page 110 and 111:
Bilaga 1. Anläggningslista Väster
Page 112 and 113:
Anläggningsnr Anläggningstyp Län
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
FyndnrMaterial Sakord Vikt Antal X
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Bilaga 6. Fyndlista Västerås 952:
Page 138 and 139:
Bilaga 9. Osteologisk analysOSTEOLO
Page 140 and 141:
Anl nr Anl typ Antal Benenhet Vikt
Page 142 and 143:
Fnr RAÄ Anr Ruta Art Benslag Bende
Page 144 and 145:
Fnr RAÄ Anr Ruta Art Benslag Bende
Page 146 and 147:
Bilaga 10. Arkeobotanisk analysArke
Page 148 and 149:
hämtats ur är sekundär i förhå
Page 150 and 151:
VedartsanalysTretton kolprover anal
Page 152 and 153:
sau rapport 2012:13 151
Page 154 and 155:
Inledning På uppdrag av SAU ut
Page 156 and 157:
Andelen alpollen antyder att de
Page 158 and 159:
unnens närområde. Där fanns
Page 160 and 161:
i anspråk redan under äldre
show all

2012:13 - SAU

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?