2012:13 - SAU

med studier av det äldre kartmaterialet. Undersökningarnavisade att den tidigare kända bybebyggelsen från äldrejärnålder inte hade fortsatt västerut. I området väster omden tidigare kända bebyggelsen hade marken istället använtsför olika typer av hantverksrelaterade aktiviteterunder denna period. Det framkom spår efter en enda förhistoriskbyggnadskonstruktion. Det rörde sig om ett vikingatidahus i kanten av ett impediment i södra delen avVästerås 260:1. Den kronologiska brytpunkten för den tidigareundersökta bebyggelsen i slutet av den yngre romerskajärnåldern bekräftades och förstärktes av den nugenomförda undersökningen.Resultaten bedömdes inte kunna ligga till grund för attbesvara frågeställningar kring olika gårdslägen och derasrumsliga organisation eller spår av social stratifiering ellerspecialisering för olika gårdar. Efter samråd beslöts därföratt rapporten skulle hållas mer kortfattad än vad som ursprungligenhade planerats. Eftersom de planerade fördjupningsartiklarnabaserades på att det skulle framkommaflera nya gårdslägen var de inte möjliga att genomföra.Genom initiativ från Länsstyrelsen och en välvillig inställninghos beställaren, Västerås kommun, beslöts detistället att det istället skulle framställas en populärvetenskapligskrift kring den förhistoriska bebyggelsen i området.Denna trycktes 2011 och bygger på resultaten från allaundersökningar som hittills har gjorts i Skälby (Wikborg(red) 2011). Tyngdpunkten ligger på den äldre järnålderndå flera samtida gårdar fanns i området. I boken tecknasen bild av hur livet har tett sig i järnåldersbyn i Skälby ochboplatsen sätts in den i ett större sammanhang.sau rapport 2012:13 29