2012:13 - SAU

Pinnhål, Västerås 261:2Totalt har 53 anläggningar tolkats som pinnhål. Ett pinnhålär ett resultat av att en stör eller pinne tryckts ellerbankats ned i marken utan att det först har grävts ett hål.Detta innebär att pinnhålens botten ofta är V- eller U-formadei tvärsnittet. Kriterierna för gränsen mellan stolphåloch pinnhål varierar ofta mellan olika undersökningar.Fyllningarna bestod av lera med inblandning av silt. Storlekenvarierade mellan 0,05 och 0,12 meter i diameter ochdjupet mellan 0,04 och 0,17 meter. Pinnhålen fanns dels ien koncentration i den nordöstra samt i hela den södradelen av Västerås 261: 2. Den största delen av de påträffadepinnhålen har troligen ingått som delar av hägnader ellerandra typer av konstruktionen eller anläggningar som integått att påvisa i samband med undersökningen. Då storadelar av Västerås 261:2 täcktes av ett större kulturlager varförutsättningarna för att påträffa pinnhål inte de allra bästa.Då anläggningarna är små och ofta hade en färg somskiljde sig mycket lite från det omgivande kulturlagret vardet svårt att påvisa pinnhålen i samband med avbaningen.Brunnar, Västerås 261:2Vid undersökningen av Västerås 261:2 påträffades fyrabrunnar i den södra delen av området. Två av dem (A8689och A2372) låg intill varandra. Båda hade grävts ned till ettunderliggande gruslager. Storleken varierade mellan 2,7och 6,9 meter i diameter och djupet mellan 1,6 och 2,2 meter.Alla de undersökta brunnarna hade i bottnen ett mereller mindre skålformat utseende i sektion. Antalet synligalager varierade. Fyllningarna bestod främst av lera medolika inblandning av silt, kol, sot, bränd lera och sten. I defall stenar förekom påträffades dessa främst i anläggningensövre lager vilka har tolkats som nedrasade kulturlagerrester.Inga trärester kunde påvisas i brunnskaren. Dethar heller inte gått att hitta några spår efter konstruktionerför att hissa upp vatten i anslutning till de brunnarna.Strax väster om de två intilliggande brunnarna fanns enhägnad (Hägnad 1) vilken kan ha utgjort en avgränsningkring någon av dem.Makrosammansättningen var likartad brunnarna emellanmen en av dem avviker lite. Det gäller A2051 där floteringenkunde påvisa förekomst av råg. Rågodlingen ansesha introducerats först under den yngre järnåldern. 14 C-analysen daterade brunnen till vikingatid (880–1020 kalibr.2 σ). I samtliga fall utgör det makrofossila inslaget resterav deponerat hushållsavfall.Figur 32. Brunnen A8211 i profil. Foto: Fredrik Thölin, SAU.Gropar, Västerås 261:2Groparna inom Västerås 261:2 var 16 till antalet. De fannsfrämst på den södra delen av området och var runda ellerovala till formen. Storleken varierade mellan 0,38 och 5,5meter i diameter. Djupet varierade mellan 0,1 och 1,5 meter.Fyllningarna bestod främst av humös lera med inblandningav kol, sot och bränd lera.Två större gropar, A2112 och A11678, belägna på densydvästra delen av Västerås 261:2, hade båda recent fyndinnehålli form av tegel, trä, järnspik och smörjfett i fyllningarna.Tolkningen för de två sistnämnda är inte intressantamer än som indikationer på sentida aktiviteter somäven de lämnat spår i området. En grop, A12151, där möjligenden plana bottenformen skulle kunna indikera enfunktion som förvaringsgrop, fanns i den sydvästra delenav undersökningsområdet.Längst ner i sydväst av undersökningsområdet fannsdet några större gropar men i övrigt var de relativt små ochgrunda. Gropen A14717 (fig 33) låg i sydvästra hörnet avUO på Västerås 261:1. Anläggningen kunde inte avgränsasinom UO, utan föreföll fortsätta utanför detta in under endär belägen stenmur. Den frambanade delen mätte 2,5 x2,2 m (NÖ–SV) och undersöktes med maskin. I sektionsyntes en mycket vid och grund nedgrävning med en centraltnärmast brunnsformad ”tratt”, Fyllningen bestod avAnläggning Nedgrävningsform Storlek Djup Datering Fas, SkälbyA2051 Skålformad 4,1 x 3,8 m 1,6 m 880–1020 AD VikingatidA2372 Skålformad 2,7 x 2,3 m 1,7 m 200–30 BC 2A8211 Skålformad 3,1 x 2,7 m 1,7 m 410–350 BC 1A8689 Skålformad 6,9 x 4,6 m 2,2 m 370–170 BC 1Figur 31. Tabell över de undersökta brunnarna på Västerås 261:2.sau rapport 2012:13 33