2012:13 - SAU

More documents

Recommendations

Info

delats i de tre faser (1–3) som använts i rapporten över2006 år undersökning.Den äldsta dateringen ligger i övergången mellan yngrebronsålder och förromersk järnålder, den yngsta i vikingatid.De övriga dateringarna ligger inom en relativt snävtidsperiod – förromersk och tidig romersk järnålder. Setttill de faser som bebyggelselämningarna på Västerås 865tidigare har delats in i hamnar de flesta av dateringarnafrån Västerås 952:2 inom fas 2 (200 f. Kr–50 e. Kr). Denäldre härden hamnar i fas 1. Från förundersökningen 2008fanns två stolphål från den södra delen av Västerås 952:2ett med en datering till fas 1 och yngre bronsålder (Eklund2008: 24). För en mer utförlig dateringsdiskussion se slutdiskussionen.MakrofossilanalysMakrofossilanalysen av fyllningar från några av de undersöktabrunnarna visade på förekomst av skalkorn, svinmålla,måra och pilört (se bilaga 10). Resultatet överensstämmerväl med analysen av de samtida anläggningarnapå Västerås 261:2.Stensträngen Västerås 952:1Längs den norra utkanten av Västerås 261:1 och den västrautkanten av Västerås 952:2 löpte två stensträngar. Stensträngenhar tidigare varit registrerad som två enskildadelar under två olika nummer (Västerås 1379 samt 1382)med en total längd av 230 meter. I samband med förundersökningen2008 kunde ytterligare delar karteras framoch stensträngen blev något längre i sydväst varvid dentotala längden ökade till 250 m. I samband med 2009 årsundersökning kunde ytterligare ca 90 meter stensträngkarteras fram vilket ger en totallängd på ca 400 m inräknatöppningar (fig 59). Stensträngen har mätts in som A7200vid 2009 års undersökning.UndersökningenInnan undersökningen startade hade det konstaterats attdet fanns ett ca 80 m långt glapp mellan de två stensträngsformationerna.I detta område torvades grässvålen avmed hjälp av grävmaskin i syfte att undersöka huruvidade två stensträngarna hängde ihop eller ej. I övrigt harstensträngen karterats fram genom provstick och mindrehandgrävda provrutor för att konstatera förekomst avsten. Vid sex olika platser har en sektion grävts för att studerarelationen med de omkringliggande anläggningarnasamt att studera eventuella tillbyggnadsfaser (fig 60).Utmed den västra sidan av stensträngens nordligastedel inom UO matjordsavbanades ett ca 40 x 11 m brettom råde i syfte att undersöka förekomsten av eventuellaöverlagrade anläggningar. Detta område valdes ut eftersomdetta var det enda parti av stensträngen där det framkommitnärliggande anläggningar på dess östra sida. Förhoppningarnavar att det här skulle kunna finnas överlagradeanläggningar under stensträngen. Här skulle ocksåges möjlighet att se om det fanns något funktionelltsamband mellan stensträngen och eventuella omkringliggandeanläggningar. I detta område hade förundersökningenäven påvisat förekomst av kulturlager (Eklund2008a: 18). Vid slutundersökningen 2009 motsvaradesdetta lager av odlingslagret A100239.Det ovan nämnda schaktet sträckte sig ned till ett lager(A16895) som påträffades vid FU och då tolkades som ettkulturlager. Marken var här mycket låglänt och fuktig. Detnyss nämnda lagret omtolkades efter provrutsundersökningsom ett våtmarkslager. Maskinschaktningen återupptogsstrax söder om lagret. En fyra meter bred och ca90 meter lång remsa banades där av på stensträngens västrasida. Några mörka fläckar kunde efter undersökningavfärdas som stenlyft och utgick. En anläggning har tolkatssom ett pinnhål.Därefter fortsatte avbaningen i ett ca 1,5–3 meter brettoch ca 85 meter långt område på vardera sidan av stensträngen.Inte heller här påträffades några anläggningar.Därefter karterades ytterligare 85 meter av stensträngensom vek av mot SV. Mindre, handgrävda provrutor ochprovstick gjordes för att bedöma stensträngens utsträckningmot SV. Ett tydligt slut på stensträngen kunde konstateras.Ett stycke norrut fanns en stensträng på Berghagsbergetvilken löpte i N–S riktning. En tänkt förlängning avdenna i sydlig riktning skulle sammanstråla med avslutningenpå stensträngen Västerås 328:1 vilken ligger på engräns som återfinns i det historiska kartmaterialet.KonstruktionenStensträngen var konstruerad av relativt stora stenar,stenstorlek 0,35 – 0,95 m. Inget mindre stenmaterial återfannsi konstruktionen. Stensträngen var enskiktad, 1–4 mbred och bestod av en till tre stenar i bredd (fig 61). Kanskehar den ursprungligen varit kompletterad med en trähägnad.Detta har förekommit på flera håll under historisk tid(jfr fig 62). Längst upp i undersökningsområdets nordligastedel ingick en större, avlång, rektangulär sten i konstruktionen.Stenen uppvisade stora likheter med sentidagrindstolpar (fig 63). På fem ställen fanns öppningar ochinvid de flesta av dem var stensträngen förtjockad, vilkettolkas som att de är sekundära och att stenmaterialet somavlägsnats lagts åt sidan. I ett fall hade stenmaterialet frånen sekundär öppning lagts i ett dike som löpte parallelltmed stensträngens ”inägosida”. I ett fall har en väg passeratgenom en öppning i stensträngen. Den äldsta dokumentationenav vägens sträckning är 1773 års skifteskarta.Vid denna öppning i stenmuren observerades en fyllningbestående av mindre stenar (stenstorlek 0,15–0,25 meter) igrunda diken på båda sidor av passagen genom stensträngen.Dessa stenpackningar tolkas som fyllningar iäldre diken som löpt utmed stensträngens långsidor.sau rapport 2012:13 55
6608300 66085000 50 m1536100 153630056 sau rapport 2012:13Figur 59. Plan över stensträngens sträckning inom det aktuella undersökningsområdet.Skala 1:2000. Digital bearbetning, Ola Korpås & Jonas Svensson-Hennius, SAU.
Page 6 and 7: Karin Andersson på Annelunds gård
Page 8 and 9: Figur 5. Krossade takpannor! Kan de
Page 10 and 11: Topografi och fornlämningsmiljöJo
Page 12 and 13: 25Västerås 1017:1Västerås 743:1
Page 14 and 15: sträng som undersöktes 2008 hade
Page 16 and 17: Kulturhistorisk bakgrund och tidiga
Page 18 and 19: yggnadernas livslängd. Fyndmateria
Page 20 and 21: med flera samtida gårdar så var d
Page 22 and 23: Västerås 952:2Vid utredningen på
Page 24 and 25: BoplatsundersökningarPå 1960-tale
Page 26 and 27: • Hur såg gårdsstrukturen ut un
Page 28 and 29: Figur 25. Provtagning ur brunn A140
Page 30 and 31: med studier av det äldre kartmater
Page 32 and 33: UndersökningsresultatDe framkomna
Page 34 and 35: Pinnhål, Västerås 261:2Totalt ha
Page 36 and 37: Figur 35. Tvärsnitt genom härden
Page 38 and 39: avta längre ner i lagret. Lagret v
Page 40 and 41: emot ett boplatsläge beläget på
Page 42 and 43: vedarts-, makro-, pollen-, 14 C-ana
Page 44 and 45: 6608480 6608520 66085600 10 20 30 4
Page 46 and 47: AnläggningstypAntalBrunnar 5Härda
Page 48 and 49: Figur 47. Härden A9228 efter under
Page 50 and 51: Figur 50. Röjningsröset A15678 fr
Page 52 and 53: Figur 53. Profilsnitt genom odlings
Page 54 and 55: Fynd 2 vidstensträngenVästerås 2
Page 58 and 59: Figur 60. Stensträngen var enskikt
Page 60 and 61: Figur 64. Sektion av norra delen av
Page 62 and 63: Figur 66. Rektifierat kartöverläg
Page 64 and 65: SlutdiskussionOla Korpås & Jonas W
Page 66 and 67: PFigur 69. Stolphål inom de unders
Page 68 and 69: 6608300 66085000 50 100 m1536100 15
Page 70 and 71: 10602140221253512913140816608300 66
Page 72 and 73: Figur 75. Brunn 14081 på Västerå
Page 74 and 75: A12535 var grundare och hade en mer
Page 76 and 77: nedgrävda i marken. Den sistnämnd
Page 78 and 79: 0 10 mPinnhålStolphålHärdparHäg
Page 80 and 81: Härdområde BUtmed den västra kan
Page 82 and 83: 586367396608300 66085000 50 100 m15
Page 84 and 85: 10023910021 85671413112806128841002
Page 86 and 87: Figur 88. Foto över odlingslager A
Page 88 and 89: Lagren tolkades som utkastlager med
Page 90 and 91: Atmospheric data from Stuiver et al
Page 92 and 93: dock utrymme för ett antagande att
Page 94 and 95: 6608300 66085000 50 100 m1536100 15
Page 96 and 97: 6608300 66085000 50 100 m1536100 15
Page 98 and 99: En by från äldre järnålderDe ov
Page 100 and 101: mässig kvalitet. Kanske kan den to
Page 102 and 103: • Hur har landskapsutnyttjandet f
Page 104 and 105: Vetenskaplig potential och vidare b
Page 106 and 107:
English summaryRobin LucasBetween A
Page 108 and 109:
Hyenstrand, Å. 1973. Ett romartida
Page 110 and 111:
Bilaga 1. Anläggningslista Väster
Page 112 and 113:
Anläggningsnr Anläggningstyp Län
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
FyndnrMaterial Sakord Vikt Antal X
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Bilaga 6. Fyndlista Västerås 952:
Page 138 and 139:
Bilaga 9. Osteologisk analysOSTEOLO
Page 140 and 141:
Anl nr Anl typ Antal Benenhet Vikt
Page 142 and 143:
Fnr RAÄ Anr Ruta Art Benslag Bende
Page 144 and 145:
Fnr RAÄ Anr Ruta Art Benslag Bende
Page 146 and 147:
Bilaga 10. Arkeobotanisk analysArke
Page 148 and 149:
hämtats ur är sekundär i förhå
Page 150 and 151:
VedartsanalysTretton kolprover anal
Page 152 and 153:
sau rapport 2012:13 151
Page 154 and 155:
Inledning På uppdrag av SAU ut
Page 156 and 157:
Andelen alpollen antyder att de
Page 158 and 159:
unnens närområde. Där fanns
Page 160 and 161:
i anspråk redan under äldre
show all

2012:13 - SAU

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?