2012:13 - SAU

Avslutande diskussion Pollenanalysen visar att brunnen låg i ett öppet kulturlandskap. Närmast brunnen var marken tämligen näringsrik med tramptåliga växter som gynnas av den stora näringstillgången. Groblad och trampört var kanske de mest framträdande med det fanns också bland annat gråbo/malört, nässlor och tistlar. Själva marken där brunnen låg på verkar varit tämligen torr, i alla fall inte någon riktig våtmark. I närheten av brunnen så dominerar gräsmarker där även åkrarna låg insprängda. Lite torrare ängsmarker var den dominerande marktypen. Mindre områden med fuktigare ängsmark och alkärr fanns i närheten. Bonden eller bönderna odlade skalkorn till största delen men också en hel del korn. Kanske odlade man även havre och vete. Fynd av blåklint och losta tyder på att man sådde korn om våren och råg om hösten. Huruvida detta var ett tresädessystem eller något annat går inte avgöra. Någon indikation på egentlig skogsmark saknas. Snarare är det ett öppet kulturlandskap med dungar och enstaka träd och buskar som skymtar fram. Ett bondens landskap. Björk, tall och hassel utgjorde ett påtagligt inslag i landskapet. Ek, alm, gran och en förkom mer sparsamt eller längre bort från brunnen. Sätter vi in analysen av brunn 2051 i ett långtidsperspektiv behövs fler pollenanalyser från andra brunnar. Det finns en tidigare brunn från Skälby som analyserats och nämnts ovan 8 . Två andra brunnar kan användas. En från Apalle (anläggning 20455 Raä 330) och en från Nyckelby (anläggning 5821 Raä 295) 9 . Dessa sträcker sig över en period från bronsålder in i vikingatid. Under bronsålder fanns ett skogslandskap med tall, lind, al, björk, hassel och ek. Förmodligen var de brukade markerna små och insprängda i landskapet. Under äldre järnålder har landskapet förändrats och öppnats upp. Skogen har gett vika och träd som lind har i stort sett försvunnit. Bondens landskap har etablerats. Dungar, enstaka träd och buskar samsas i kulturlandskapet samtidigt som granen har etablerat sig. Andelen odlad jord ökar och fler ängstyper används. Under yngre järnålder förändras inte bilden nämnvärt utan det öppna kulturlandskapet lever vidare. Det är ungefär samma arter. En skillnad som kan vara ganska viktig är att systemet med vår-­‐ och höstsådd införs mellan äldre och yngre järnålder någon gång mellan 400 – 600 AD. Jordbruksproduktionen tog säkerligen i princip all lämplig mark 8. Olsson 1997 9. Engelmark 1995 158 sau rapport 2012:13