2012:13 - SAU

More documents

Recommendations

Info

Lagren tolkades som utkastlager med avfall eller odlingslageri forntida gödslade åkrar. I rapporten över 1992års undersökning nämns inget om kulturlager.HägnaderRester efter flera hägnader i form av pinn- eller stolphålhar identifierats vid 2009 års undersökning. Till exempelhar en rektangulär yta i södra delen av Västerås 261:2 varitinhägnad (Hägnad 1). Analyserna av en intilliggande brunn(A8211) har visat att denna legat i direkt anslutning till enodlad yta. En möjlig tolkning är att denna odling skett innanförden ovan nämnda inhägnade ytan vilken mätte 9 x 11meter. Brunnen, och därigenom eventuellt även odlingen,har daterats till äldre förromersk järnålder. Det har i någrafall dessutom gått att relatera hägnadsspår till det historiskakartmaterialet. Ett antal hägnadsrester har också påträffatsvid tidigare undersökningar i området. Dessa harinhägnat gårdstun och mindre åkrar. I rapporten över 1992års undersökning antogs att trähägnaderna ute i lermarkenskulle ha ingått i samma hägnadssystem som stensträngarnapå den omgivande impedimentsmarken. Dettaantagande kunde inte styrkas av 2009 års undersökningarav hägnadsrester och stensträng.DikenEtt antal diken framkom inom de undersökta ytorna(fig 92). De tolkas som dräneringsdiken tillhörande de åkrarsom funnits här under historisk tid. På Västerås 261:2har dikena en NO–SV orientering som kan relateras tillodlingsytor på 1775 års skifteskarta. I ett av dem påträffadeslängsgående träslanor. På södra delen av Västerås952:2 fanns diken som löpte i Ö–V riktning och i norradelen fanns diken som löpte i nord–sydlig riktning. Ävendessa kunde kopplas till det sentida odlingslandskapet.Flera av dem innehöll också tegelrör och sentida keramiksom vittnar om en sentida datering.DateringarUndersökningSkälby Utredning 1990 3Skälby FU 2008 6Skälby 1992 56Skälby 2006 29Skälby 2009 29Summa 123Antal 14 C-dateringarFigur 91. Tabell över antalet 14 C-dateringar vid olika undersökningstillfälleni Skälby.Totalt har nu 123 14 C-dateringar gjorts i Skälbyområdet(fig 91) på olika typer av anläggningar. Dessutom har detgjorts typologiska dateringar av huskonstruktioner samtnågra föremål såsom en kam, en lie och en oval eldslagningssten.Dateringarna är relativt samstämmiga och visar på ennärvaro i området från övergången yngre bronsålder/förromerskjärnålder till yngre romersk järnålder. Såväl yngresom äldre dateringar saknas med ett undantag från undersökningarna1992 och 2006 då en brunn daterades tillfolkvandringstid. Tyngdpunkten för bosättningen utifråndateringarna ligger i den senare delen av förromersk samtäldre romersk järnålder (ca 250 f Kr–250 e Kr) (Eklund2008:107).I rapporten från 2006 års undersökning analyseradesäven dateringar från 1992 års undersökning vilket varitlyckat för en fördjupad förståelse för bebyggelseutvecklingeni området. I samband med denna analys indeladeslämningarna i tre kronologiska faser utifrån den gemensamma14 C-kurvan – fas 1: 400–200 f Kr, fas 2: 200 f Kr–50 e Kr och fas 3: 50 e Kr–300 e Kr (Eklund 2008:111). Denu undersökta lämningarna har grupperats kronologiskefter samma fasindelning.En liknande indelning av 14 C dateringar finns från detnärbelägna Väster Hacksta där 63 dateringar har gjorts(Norr 2008). I detta material syns i stort sätt samma fasermen med något annorlunda brytpunkter. Indelningenfrån Väster Hacksta är: skede 1 400– 150 f. Kr, skede 2 150f Kr – 70 e. Kr och skede 3 70 e Kr – 375 e Kr. (Norr 2008:34).Precis som Skälbymaterialet uppvisar ett mindre antaläldre dateringar finns det även från Väster Hacksta enstakaanläggningar från övergången mellan yngre bronsålderoch förromersk järnålder. Väster Hacksta visar på ett nyttjandefram emot övergången till folkvandringstid vilketöverensstämmer väl med 1992 och 2006 års undersökningsresultatfrån Skälby. Från Väster Hacksta finns enstakaanläggningar med dateringar in i folkvandringstidmen inslaget från yngre faser är sparsamt. Från 1992 årsSkälbyundersökning finns en brunn (A21571) med dateringtill 320–620 e Kr (2 σ) och ett stolphål (210–560 e Kr).I övrigt finns yngre skeden inte representerade alls fråndessa två undersökningar.Fasindelning av 2009 års UOFas 1 – 400–200 f KrPå Västerås 261:2 daterades två intilliggande härdar,A13463 och 2267, samt de närliggande brunnarna A8211och A8689 till fas 1. Härdarna har tolkats som funktionelltfungerande tillsammans och tolkningen underbyggs dåde delvis visar sig höra samman i tid. Frågan är om 14 C-analysen även ger en möjlig datering för hela härdområdet?Då endast en härd skär en annan i härdområdet kandetta indikera att härdområdet kan ses som en enhet ochi huvudsak är samtida. I den östra kanten av härdområdetfanns en mindre hägnadsrest vilken kan ses som en begränsningav härdområdet. De intilliggande brunnarnavisar på en omfattande närvaro i området under förromerskjärnålder. Fyndet av en kam (F1) från äldre romerskjärnålder i fyllnadslagret till brunnen A8689 gersau rapport 2012:13 87
6608300 66085000 50 100 m1536100 1536300Figur 92. Diken inom de undersökta ytorna. Skala 1:2000. Karta: Ola Korpås & Jonas Svensson-Hennius, SAU.88 sau rapport 2012:13
Page 6 and 7:
Karin Andersson på Annelunds gård
Page 8 and 9:
Figur 5. Krossade takpannor! Kan de
Page 10 and 11:
Topografi och fornlämningsmiljöJo
Page 12 and 13:
25Västerås 1017:1Västerås 743:1
Page 14 and 15:
sträng som undersöktes 2008 hade
Page 16 and 17:
Kulturhistorisk bakgrund och tidiga
Page 18 and 19:
yggnadernas livslängd. Fyndmateria
Page 20 and 21:
med flera samtida gårdar så var d
Page 22 and 23:
Västerås 952:2Vid utredningen på
Page 24 and 25:
BoplatsundersökningarPå 1960-tale
Page 26 and 27:
• Hur såg gårdsstrukturen ut un
Page 28 and 29:
Figur 25. Provtagning ur brunn A140
Page 30 and 31:
med studier av det äldre kartmater
Page 32 and 33:
UndersökningsresultatDe framkomna
Page 34 and 35:
Pinnhål, Västerås 261:2Totalt ha
Page 36 and 37:
Figur 35. Tvärsnitt genom härden
Page 38 and 39: avta längre ner i lagret. Lagret v
Page 40 and 41: emot ett boplatsläge beläget på
Page 42 and 43: vedarts-, makro-, pollen-, 14 C-ana
Page 44 and 45: 6608480 6608520 66085600 10 20 30 4
Page 46 and 47: AnläggningstypAntalBrunnar 5Härda
Page 48 and 49: Figur 47. Härden A9228 efter under
Page 50 and 51: Figur 50. Röjningsröset A15678 fr
Page 52 and 53: Figur 53. Profilsnitt genom odlings
Page 54 and 55: Fynd 2 vidstensträngenVästerås 2
Page 56 and 57: delats i de tre faser (1-3) som anv
Page 58 and 59: Figur 60. Stensträngen var enskikt
Page 60 and 61: Figur 64. Sektion av norra delen av
Page 62 and 63: Figur 66. Rektifierat kartöverläg
Page 64 and 65: SlutdiskussionOla Korpås & Jonas W
Page 66 and 67: PFigur 69. Stolphål inom de unders
Page 68 and 69: 6608300 66085000 50 100 m1536100 15
Page 70 and 71: 10602140221253512913140816608300 66
Page 72 and 73: Figur 75. Brunn 14081 på Västerå
Page 74 and 75: A12535 var grundare och hade en mer
Page 76 and 77: nedgrävda i marken. Den sistnämnd
Page 78 and 79: 0 10 mPinnhålStolphålHärdparHäg
Page 80 and 81: Härdområde BUtmed den västra kan
Page 82 and 83: 586367396608300 66085000 50 100 m15
Page 84 and 85: 10023910021 85671413112806128841002
Page 86 and 87: Figur 88. Foto över odlingslager A
Page 90 and 91: Atmospheric data from Stuiver et al
Page 92 and 93: dock utrymme för ett antagande att
Page 94 and 95: 6608300 66085000 50 100 m1536100 15
Page 96 and 97: 6608300 66085000 50 100 m1536100 15
Page 98 and 99: En by från äldre järnålderDe ov
Page 100 and 101: mässig kvalitet. Kanske kan den to
Page 102 and 103: • Hur har landskapsutnyttjandet f
Page 104 and 105: Vetenskaplig potential och vidare b
Page 106 and 107: English summaryRobin LucasBetween A
Page 108 and 109: Hyenstrand, Å. 1973. Ett romartida
Page 110 and 111: Bilaga 1. Anläggningslista Väster
Page 112 and 113: Anläggningsnr Anläggningstyp Län
Page 130 and 131: FyndnrMaterial Sakord Vikt Antal X
Page 136 and 137: Bilaga 6. Fyndlista Västerås 952:
Page 138 and 139:
Bilaga 9. Osteologisk analysOSTEOLO
Page 140 and 141:
Anl nr Anl typ Antal Benenhet Vikt
Page 142 and 143:
Fnr RAÄ Anr Ruta Art Benslag Bende
Page 144 and 145:
Fnr RAÄ Anr Ruta Art Benslag Bende
Page 146 and 147:
Bilaga 10. Arkeobotanisk analysArke
Page 148 and 149:
hämtats ur är sekundär i förhå
Page 150 and 151:
VedartsanalysTretton kolprover anal
Page 152 and 153:
sau rapport 2012:13 151
Page 154 and 155:
Inledning På uppdrag av SAU ut
Page 156 and 157:
Andelen alpollen antyder att de
Page 158 and 159:
unnens närområde. Där fanns
Page 160 and 161:
i anspråk redan under äldre
show all

2012:13 - SAU

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?