2012:13 - SAU

också identifieras i en av de samtida brunnarna. Övrigaprover från brunnar från äldre järnålder visade på förekomstav skalkorn, svinmålla, pilört och våtarv. En liknandesammansättning fanns i gropen A14717 vilken dateratstill yngre romersk järnålder. I denna fanns skalkorn, obestämtvete samt svinmålla, måra, pilört och våtarv (se bilaga10). Den äldre järnålderns lämningar hade ett makrofossiltmaterial som väl överensstämde med de samtidaanläggningarna på Västerås 952.Pollenanalys, Västerås 261:1Pollenanalys utfördes på fyllningsmaterial från den vikingatidabrunnen A2051 (bilaga 12). Analysen visade attlandskapet varit öppet, med närliggande kärr eller vattensjukamarker. Brunnen har legat nära bosättningen ochandelen pollen från sädeslag visar att åkrar bör ha legatrelativt nära brunnen. Där har det främst odlats skalkornmen även en stor del råg samt eventuellt även havre ochvete.Västerås 952:2Sammanfattande resultatVid undersökningen av Västerås 952:2 avbanades en ytaom ca 11 600 m 2 . I den södra delen samt den östra kantenav UO var marken mycket låglänt och fuktig. Stora delar avytan täcktes här av ett våtmarkslager. Där påträffades ingaanläggningar. De förhistoriska lämningarna låg framföralltkoncentrerade till två mindre kulturlager i dennordvästra delen med dateringar till förromersk och tidigromersk järnålder. I den västra kanten av UO fanns en anläggningskoncentrationbestående av härdar samt två ugnarfrån äldre järnålder. I nordost fanns ett äldre odlingslagerunder matjorden. I detta odlingslager hittadesen medeltida hästsko. Längst i öster låg en brunn från äldrejärnålder. Detta var den enda anläggning som hade ettrumsligt samband med de tidigare undersökta boplatslämningarnapå Västerås 865. I nordöstra delen av UO undersöktesäven en brunn som fick en vikingatida datering.Anläggningar, Västerås 952:2Sammanlagt inmättes 244 anläggningar varav 70 utgick efterundersökning. Flertalet anläggningar som utgick visadesig vara tunna mörkfärgningar. Ytterligare 54 anläggningarundersöktes ej utan dokumenterades endast i planoch bedömdes efter utseende och storlek i plan samt relationtill övriga anläggningar. Bland anläggningarna återfinnsframförallt stolphål och härdar, men även brunnar,pinnhål, ugnar, kulturlager och odlingslager (se fig 44).Vid undersökningen kunde det konstateras att det boplatsområdesom undersökts 1992 och 2006 inte fortsattein i det nu aktuella undersökningsområdet. Till skillnadmot de två tidigare undersökningarna i området berörde2009 års undersökning inga huskonstruktioner. Iställethar de nu undersökta ytorna tolkats som aktivitetsytorbelägna ett stycke från själva bebyggelsen.Stolphål, Västerås 952:2Vid undersökningen bedömdes 45 anläggningar somstolphål. De var rundade i plan och U-formade eller skålformadei profil. Storleken på stolphålen varierade mellan0,15 och 1,12 meter i diameter. Stolphålens djup varierademellan 0,04 och 0,32 meter. Anläggningarna bestod främstav lera med siltinblandning samt bränd lera, sot och kol.En tydlig rumslig uppdelning syntes då största delenstolphål återfanns i den nordvästradelen av UO. Det rörsig främst om spridda stolphål och hägnadsrester. Ingahuskonstruktioner kunde identifieras.I den östra delen av Västerås 952:2 som ansluter till denår 2006 undersökta ytan på Västerås 865 fanns endast tvåstolphål. Trots att det fanns ett flertal anläggningar i denangränsande delen av Västerås 865 påträffades få anläggningarhär 2009.Pinnhål Västerås 952:2Sammanlagt har 42 anläggningar registrerats som pinnhål.De var 0,05 till 0,12 meter stora i plan och 0,04 till 0,09 mdjupa. Fyllningen bestod av lera med siltinblanding. Enstor del av de pinnhål som påträffades på Västerås 952: 2framkom i det nordvästra hörnet i två koncentrationerstrax västerom stensträngen. Vad dessa pinnhål representerarär svårt att tolka, eventuellt kan det utgöra en del aven sentida humlegård då den stora andelen pinnhål skarett här beläget odlingslager. I den södra delen av Västerås952: 2 fanns fyra pinnhål i NV–SO riktning. Troligen harde ingått i en hägnad (Hägnad 5).Brunnar, Västerås 952:2Inom Västerås 952: 2 undersöktes och dokumenteradesfem brunnar (se fig 73 i slutdiskussionskapitel). Storlekenvarierade mellan 2,8 och 3,5 m i diameter och djupet mellan1,6 och 2,4 m. Fyllningen bestod främst av lera medolika inblandning av silt, kol, sot, bränd lera samt sten.Antalet urskiljbara lager varierade mellan de olika brunnnarna.I de fall stenar förekom i fyllningen påträffades dei de övre lagren av fyllningen. I botten av nedgrävningarnafanns spår efter det som kan sägas vara brunnens primäranyttjandetid medan de övre delarna främst skall ses somen sekundär användning för deponering av avfall. Vid undersökningenav brunnarna påträffades inga trärester vilketannars är vanligt förekommande vid undersökningarav brunnar.Fyra av brunnarna låg i den norra delen av undersökningsområdet,i ett Ö–V stråk i anslutning till kulturlagerA14131 (se fig 73 i slutdiskussionskapitlet). Brunnarnasplacering skulle kunna visa på ett naturligt källflöde somman velat komma åt. Brunnarna A14022, A10602 ochA12913 var sinsemellan lika med trattformade nedgräv-42 sau rapport 2012:13