2012:13 - SAU

• Gick det att datera hålvägen?• Gick det att bekräfta teorierna att det rör sig om en tidigbybebyggelse eller var det rester efter en kringflyttandeensamgård?• Vad kunde man säga om byns storlek under olika faser?• Hur hade gårdarna vart organiserade?• Fanns det flera samtida gårdar inom undersökningsområdetoch i så fall vilka skillnader fanns mellan demutifrån parametrar som, gårdarnas storlek, placeringeni landskapet?• Fanns det spår efter någon samverkan mellan eventuellasamtida gårdar?• Var det möjligt att urskilja olika aktivitetsytor inom boplatsområdetoch kunde man i så fall säga något om vaddet var för aktiviteter som pågått?• Gick det att finna rester från hägnader och hur var dessi sådana fall konstruerade och under vilken fas byggdesde? Kan man skilja på insida och utsida? Vad har mananvänt för råmaterial när man har byggt hägnaderna?• Hur var den rumsliga såväl som tidsmässiga relationentill de närliggande fornlämningarna i trakten, såsomfornborgen, gravfälten, stensträngarna etc.• Vilka likheter/skillnader fanns med andra hus/gårdar/byar i Mälardalen beträffande huskonstruktion ochrumslig organisationEtt antal frågeställningar fokuserade på platsen i ett lokaltperspektiv. I några fördjupade studier i rapporten behandladesde undersökta lämningarna i ett mer övergripandeperspektiv varvid jämförelser gjordes med andraundersökta lokaler.MetodMetodiken skiljde sig inte nämnvärt från den som användes1992. Kulturlagren vilka hade bortprioriterats 1992undersöktes dock med metalldetektor i syfte att lokaliseraeventuella metallföremål, slagger etc. Det grävdes ocksåprovrutor i lagret för att undersöka huruvida de var fyndförandesamt för att se om det fanns någon stratigrafi.Utifrån det stora antalet undersökta och analyseradebrunnar från 1992 prioriterades dessa lägre. Mindre viktlades vid konstruktionen och fyndinnehållet. Istället betonadesmöjligheterna till analys av makrofossil och insekterför att belysa närmiljön.Härdar prioriterades också lägre, endast en del undersöktes,övriga dokumenterades endast i plan.Vid 1992 års undersökning var det förhållandevis fåhuskonstruktioner som 14 C-daterats. Eftersom en av deabsolut viktigaste frågeställningarna var att kunna avgörahuruvida det rörde sig om en tidig form av bybebyggelseFigur 21. Arbetsbild från 2006 års undersökningar som berörde ett område öster om det som kom att undersökas 2009.I bildens högra del skymtar det svarta taket på Skälby gård. Foto: Markus Andersson, SAU.18 sau rapport 2012:13