2012:13 - SAU

Inledning På uppdrag av SAU utfördes en pollenanalys av en brunn från Skälby III, Västerås socken i Västmanland (SAU projekt 3113). Pollenanalysen är en del av en större arkeobotanisk undersökning inom projektet 1 . Skälby får anses som ett väl undersökt område som omfattar en rad olika arkeologiska undersökningar under en lång rad av år 2 . Förutom flera makrofossilanalyser har även en brunnsanläggning studerats i avseende på pollenförekomst 3 . De brunnar som tidigare undersökts har i första hand daterats till äldre järnålder. I denna undersökning var målsättningen att hitta en eller flera brunnar från yngre järnålder som innehöll analyserbart pollen. I samband med makrofossilanalysen plockades daterbart material ut från ett antal anläggningar och brunnar 4 . När 14C analysen var klar valdes lämplig brunn ut för pollenanalys. Valet föll på anläggning 2051 som daterades till 880-1020 2 sigma.Resultat av pollenanalys från brunn 2051 Jordprovet från brunnen bestod av ca 2 liter jord inhämtat från brunnens förmodade brunnskar, ett så kallat makrofossilprov. Ur pollenanalytiskt perspektiv utgör inte provtagningen ett optimalt utgångsläge men ur det större provet togs 4 mindre prover som analyserades. Två av proverna togs direkt ur provet och 2 prover togs efter att provet homogeniserats. Resultatet från samtliga prov var likartat och därför redovisas en sammanlagd bild av analysen det vill säga att resultaten från samtliga prov har beaktats. Eftersom det inte finns någon vertikal provlinje så går det inte avgöra om landskapet förändrats över tid. Analysen visar en bild av det landskap som fanns i brunnens närhet under dess användningstid. För att göra tolkningen av analysresultatet mer lättillgängligt redovisas resultatet efter olika pollentyper. Uppdelningen bygger fritt på Roger Engelmarks analys av brunnar på Håbolandet 5 . Den första typen består av trädpollen (fig. 1), den andra av fördelningen mellan trädpollen och andra pollenslag (fig. 2), den tredje av förekomsten av sädesslagspollen (fig. 3), den fjärde av fördelningen mellan pollen från ruderatväxter och åkerogräs (fig. 4) och den sista består av fördelningen mellan gräs, torräng och våtäng (fig. 5). En uppdelning av det här slaget förenklar tolkningen men är inte absolut och det finns källkritiska aspekter. 1. Gustafsson 2009 2. Aspeborg 1997, Onsten-­‐Molander (red) 2008 m.fl. 3. Gustafsson 1997 & 2009, Olofsson 1997 4. Gustafsson 2009 5. Engelmark 1995 sau rapport 2012:13 153