2012:13 - SAU

UndersökningenMålsättning och frågeställningarJonas WikborgUtifrån förundersökningens resultat förväntades ytterligareboplatslämningar av samma karaktär som de som tidigarehade undersökts på Västerås 865:1–2. Tillsammansmed resultaten från de tidigare undersökningarna i närområdetsågs här en möjlighet att få en bättre och mer fördjupadhelhetsbild av den förhistoriska bosättningen iområdet. Inte på någon annan plats i Mellansverige harman undersökt så stora, sammanhängande ytor med bebyggelselämningarfrån äldre järnålder. Resultaten förväntadeskunna bidra till diskussionen kring bybildningoch bebyggelseorganisation också på ett mer regionaltplan. Eftersom två av anläggningarna från förundersökningenhade 14 C-daterats till yngre järnålder fanns förhoppningarom att studien skulle kunna få ett långtidsperspektiv.MålsättningMålsättningen var att undersöka, dokumentera och tolkade berörda fornlämningarna, samt att relatera dem till deomkringliggande tidigare undersökta boplatslämningarna,framför allt Västerås 865:1–2 och Västerås 1061:1 vidHacksta. Det fanns förhoppningar om att resultaten skullekunna ligga till grund för några fördjupade studier kringbebyggelsens utveckling och organisation i området, hurdet omkringliggande landskapet utnyttjats samt densociala stratifieringen och specialiseringen på de olikagårdarna. Resultatet kom dock att avvika från vad somförväntades (se måluppfyllelse). Detta innebar att de planeradefördjupningsstudierna ej var relevanta att genomföra.De intilliggande stensträngarna skulle undersökas isyfte att datera och funktionsbestämma dem.FrågeställningarDe vetenskapliga frågeställningarna berörde framföralltbybildningsprocessen och gårdarnas struktur. Centraltvar att studera landskapsrummets utnyttjande för att fördjupaförståelsen av övergången från ensamgård, eventuelltöver tveböle, till byliknande strukturer och att tidfästaförändringar i bebyggelsestrukturen/bebyggelseorganisationen.Med tanke på förundersökningens dateringar från yngrejärnålder var även frågan om kontinuitet kontra återvändandeviktig. Generellt anses att lerboplatserna övergesvid övergången från äldre till yngre järnålder och attdetta sker som ett led i en övergripande omorganisationav bebyggelsen och dess lägen. I Skälby fanns emellertidindikationer på bebyggelse från yngre järnålder i lermark.Vikingatida boplatslämningar är ovanliga i lermark, menhar påträffats på ett antal lokaler t ex inom E4:a-projekteti norra Uppland. Frågan är om det rör sig om en kvardröjandebebyggelse som inte flyttat, d v s en kontinuitet, ellerom ett återvändande där man tagit äldre boplatsområdeni anspråk.Boplatsmaterialet skulle belysas i termer av social stratifieringoch specialisering. Tidigare har man nöjt sig medatt urskilja s k centralplatser eller aristokratiska boplatser,men undvikit att diskutera övrig bebyggelse utifrån ett sådantperspektiv. Utifrån gravmaterialet vet vi emellertidatt även lokalsamhället varit stratifierat. Genom de osteologiskaanalyser som utfördes i samband med undersökningenav Skälby 2006 har specialisering hos vissa enheterkunnat fastställas. Detta kan bl a förstås i sociala termeroch fortsatta osteologiska analyser kan kasta ytterligareljus över det. De osteologiska analyserna skulle kombinerasmed makrofossilanalyser och analyser av de enskildahusen där också information av social karaktär kan finnast ex i typ av sädesslag som kan påvisas eller hus/gårdarmed eller utan speciella konstruktionsdetaljer.Beträffande stensträngarna var den grundläggande frågeställningenav kronologisk art. Om det var möjligt attknyta dem till järnåldersbebyggelsen skulle de, tillsammansmed andra stensträngar i närområdet, kunna infogasi bilden av bebyggelsestruktur och avgränsning.De konkreta frågeställningarna formuleras i ett antalpunkter av kronologisk och funktionell art:Kronologi• När etablerades bebyggelsen i området?• Hur långt fram i tid kan vi se kontinuitet i bebyggelsenoch när infaller ett eventuellt kontinuitetsbrott?• I vilket skede kan man tala om en bybildning med samverkandegårdar i området och har bybildningen föregåttsav ett ”mellanled” i form av tveböle?• Vad representerar bebyggelsedateringarna från yngrejärnålder? Rör det sig om en kontinuitet eller om ettåtervändande?• Hur har landskapsutnyttjandet förändrats över tid ochvad säger detta om gårdarnas samverkan, t ex hägnadslagm m?• Under vilken tid anlades, användes och övergavs stensträngarna?Funktion• Hur stor utbredning har bebyggelseenheterna haft ochi vilken mån är gränserna arkeologiskt konstaterbara?• Hur utnyttjades de äldre gårdslägena vid eventuellakontinuitetsbrott och vart tog bebyggelsen vägen?24 sau rapport 2012:13