2012:13 - SAU

en undersöktes lagret genom två 0,5 x 0,5 m provrutor.Vid bortschaktandet av A8567 blev det tydligt att lagretfanns bevarat i en sänka och tjockleken uppgick till 0,15 m.Kulturlagret A14131 låg endast 20 meter öster om A8567och var snarlikt till sin sammansättning: grå humös lerigsilt med inslag av bränd lera, kol samt obrända ben. Lagretundersöktes med tre 0,5 x 0,5 m stora provrutor, lagret var0,15 m djupt (figur 51). I A14131 fanns tre härdar anlagda ilagret samt en härd under som framkom vid bortschaktandetav lagret. Då framkom även två brunnar, A10602och A14022, varav den förstnämnda hade stenar i den övredelen som stack upp igenom lagret. Begränsningen förbrunnen syntes inte i plan före det att lagret banades bort.En iakttagelse som gjordes i samband med avbaning, samtundersökning av A14131 och de omkringliggande anläggningarna,var att de ben som framkom till stor del utgjordesav tänder eller käkdelar från nöt.Precis som A8567 var A14131 bevarat i en ursprungligsänka vilken först blev synlig i samband med avbaning.Med tanke på en likartad sammansättning och det ringaavståndet lagren emellan skulle de kunna tänkas vara delarav ett och samma lager. 14 C-dateringen av anläggningarnai de båda lagren har dock visat att det västra (A8567)är något äldre än det östra (A14131).A1000239Under den södra delen av odlingslagret A100239 på Västerås952:2 framkom ytterligare ett kulturlager (A10021).En härd hade anlagts i lagret, en annan i lagrets västrakant. Lagret undersöktes med två provrutor och befannsvara ca 0,2 m tjockt, bestående av grå lera med inslag avkol, sot samt skärvig sten. Lagret innehöll förutom dettainga ytterligare fynd.OdlingslagerA12806I den nordöstra delen av Västerås 952:2 fanns ett större,sammanhängande odlingslager (A12806). Lagret som var76 x 16 meter stort (Ö–V) och 0,25 m djupt, låg i anslutningtill den nordvästra delen av 2006 års undersökningsområde.I den angränsande delen av detta fanns ett större lager(A20362) som tolkades som ett kulturlager (Onsten-Molander 2008:40f). Lagret bestod av brunsvart humöslera och liknade således A12806 men saknar fynd. Troligtvisutgjorde de ett och samma lager som under senare tidblivit omvandlat genom odling. Värt att notera är dock avsaknadenav fynd i A20362 medan A12806 uppvisar såvälhistoriska som förhistoriska fynd. Vid metalldetektorkarteringenav A12806 påträffades främst recenta hästskosömaroch spikar, men nämnas bör den fliksko som framkomi den nordöstra delen av lagret. Hästskor av dennatyp dateras främst till tidig medeltid (Ekman 2007:52) ochkan indikera att lagret varit odlat under denna tid. Efterbortschaktandet av lagret framkom anläggningar, främstenstaka stolphål samt en brunn. Denna del av undersökningsområdetkan ha utgjort en extensivt utnyttjad del aven boplats då marken sluttar ned mot den intilliggandevåtmarken och antalet anläggningar var litet. I den angränsandedelen av 2006 års undersökningsyta återfannsdet mest spridda stolphål samt en kokgropA100239I den nordvästra kanten av Västerås 952:2, fanns ett odlingslagersom mätte 45 x 10 m (N–S). Lagret bestod av gråhumös siltig lera och var 0,05 m djupt. Det låg omedelbartväster om stensträngen A7200 och fortsatte även in underdenna. I det historiska kartmaterialet syns att ytan upp-Figur 51. Provruta R8842 i Kulturlagret A14131. Foto: JonasWikborg, SAU.50 sau rapport 2012:13Figur 52. Profilvägg med lager A10029 i västra kanten.Gulpinnen markerar fyndplatsen för en fajansskärva somlåg i lagret. Foto: J. Wikborg, SAU.