2012:13 - SAU

sen på Västerås 865 eller om det finns ytterligare en boplatsnorr om Västerås 952:2.Under fas 3 syns en tydlig nedgång i antalet dateradeanläggningar och det finns endast en datering längst inordost på Västerås 952:2. I den västra delen av Västerås952:2 har brunnen A7938 (daterad 1992) en datering somsträcker sig in i fas 3 medan de övriga kringliggande tillhörfas 2. Under fas 3 sker en viss förskjutning av bebyggelsenpå Västerås 865. Den låg då något längre norrut och österutän tidigare (Eklund 2008:113f). Samtidigt upphör alltsåde externa aktiviteterna på Västerås 952:2.Den södradelen av Västerås 261: 2 uppvisar fortsatta aktiviteterunder fas 3 även om de nu inte riktigt följer dettidigare mönstret. Nu uppvisar den sydvästra delen av boplatsenen inhägnad grop där grop och hägnad förs tillyngre romersk järnålder.Yngre järnålderPå Västerås 261: 2 finns två vendeltida dateringar från 2008års förundersökning (Eklund 2008a). I anslutning till denhärd i undersökningsområdets norra del som dateradesvid FU framkom ytterligare härdar och härdrester i sambandmed 2009 års undersökning. Strax söder om dessahärdar framkom ytterligare härdrester, samt ett antal lagerrester.Kanske är de intilliggande anläggningarna samtida.Ett stolphål beläget strax söder om UO fick en vendeltidadatering i samband med FU. Trots ett flertal dateringari området var det inga ytterligare som uppvisade någonvendeltida datering, men att området var nyttjat underlång tid står i alla fall klart. Boplatser med vendeltida dateringarär mycket sparsamt undersökta ifrån området kringVästerås. I samband med 2010 års undersökning av Gilltunahar det påvisats lämningar tillhörande en boplatsfrån yngre järnålder bl a med datering till tidig vendeltid(Engström & Sundkvist muntlig uppgift). Vendeltida boplatslämningarhar också undersökts vid det närbelägnaTunby gård (Annuswer & Karlsson 2003)Den del av ett hus som påvisades i den sydvästra delenav Västerås 261:2 fick en datering till vikingatid. Huset visadesig vara samtida med en brunn som låg ca 30 m längrenorrut. Såväl brunnen som huset uppvisade förekomstav råg, en gröda som började odlas under den yngre järnåldern(bilaga 10). I närområdet kring Skälby är det sparsamtmed undersökta vikingatida och vendeltida boplatser.Något material från yngre järnålder har inte påvisatsvid de tidigare undersökningarna av Skälby. Detta trots attVästerås 865 ligger betydligt närmare platsen för den historiskabytomten vilken ofta brukar uppvisa inslag avyngre järnålder.Landskapsutnyttjandet under järnåldernAktivitesytor från äldre järnålderI norr och nordväst fanns aktivitetsytor under förromerskoch äldre romersk järnålder (Västerås 952:2–3). De åtskiljsfrån den samtida bebyggelsen på Västerås 865 av ett lågläntoch fuktigt, långsmalt område som löper i N–S riktning.Undersökningarna visar att det före de sentida utdikningarnahar varit ett våtmarksområde. Detta områdeutan spår av anläggningar kan antas ha varit utnyttjat somslåtterängar för vinterfoder åt boskapen.Aktivitetsytan i väster karaktäriserades framförallt avtvå större ugnskonstruktioner med några intilliggandehärdar. Makrofossilanalysen har påvisat förekomst av ettstort inslag av brända fragment av korn i en av ugnarna.Kanske har dessa använts för att torka eller rosta sädeskorn?Säden skulle kunna ha odlats på en mindre åker idirekt anslutning till ugnarna. Aktivitetsytan var nämligenbelägen på en utstickare av morän från det intilliggandeBerghagsberget. Kanske var marken här lättare att bearbetamed de dåtida jordbruksredskapen än den styva leransom annars dominerade undersökningsområdena?Till skillnad mot den omgivande leran fanns här helleringa sentida dräneringsdiken. Detta visar att området intevarit lika blött som övriga delar av UO. I området fanns ettäldre odlingslager vars datering är okänd. Bara något tiotalmeter norr om ugnarna fanns ett röjningsröse.De norra aktivitetsytorna karaktäriseras av två områdendär ett antal härdar omgavs av ett mindre kulturlager.I utkanten av det östra lagret samt i nära anslutning tilldetta fanns några brunnar. Aktiviteterna har daterats tillförromersk och äldre romersk järnålder. Fyndmaterialetbestår framförallt av osteologiskt material i form av slaktavfallfrån nöt och får/get. Kanske har platsen använts förslakt, styckning och beredning av de produkter man fickfrån boskapen.Aktiviteter under yngre järnålderSpåren efter den yngre järnålderns aktiviteter var förhållandevisfå. En brunn i den södra delen av Västerås 261:2fick en vikingatida datering och kan knytas till den bebyggelsesom antas ligga omedelbart söder om det nu aktuellaUO. Ytterligare en vikingatida brunn hittades i norradelen av Västerås 952:2. Denna ligger ej i anslutning tillnågra kända samtida bebyggelselämningar utan får antasrepresentera någon form av perifera utkantsaktiviteter.Sådana har också bedrivits i anslutning till två vikingatidahärdar i den norra delen av Västerås 261:2. De aktivitetersom bedrivits utanför själva gårdstunet verkar således havarit betydligt mer omfattande under den äldre järnåldern.Kanske har en del av dessa aktiviteter flyttats in tillsjälva gårdsläget under den yngre järnåldern. Skillnadenskulle också kunna bero på en ändrad inriktning för boplatsekonomin.94 sau rapport 2012:13