Fungerande vård för svårt sjuka äldre - GR

apeut, undersköterska och/eller psykolog).Några av kontakterna hade skett via anhöriga,men den absoluta majoriteten utgjordes avdirektkontakt mellan vårdgivare och vårdtagare.Variationen på antalet kontakter i patientgruppenvar dock stor, mellan 16 till 145kontakter under mätperioden. Den patientsom haft flest kontakter hade bara varit inskriveni hemsjukvården i ett halvår vid mättillfället.Det innebär att denna patient i genomsnitthade en kontakt per dygn med hemsjukvårdensedan inskrivningstillfället. Vissa patienterhade periodvis flera hembesök per dag av bådeläkare och sjuksköterska, medan andra barahade något besök inbokat per månad samt ettfåtal telefonkontakter däremellan. Insatser avhemtjänsten ingår inte i mätningen då det varitsvårt att få fram statistik över alla besök idenna verksamhet.75 procent av alla kontakter med hemsjukvårdenoch primärvården under mätperiodenvar planerade, vilket innebär att 25 procent avkontakterna var oplanerade eller akuta. Föreinskrivningen var relationen den omvända, detvill säga merparten av kontakterna var akuta.Det handlade framförallt om läkarbesök påvårdcentralen, Axessakuten och andra akutmottagningari Göteborg. Efter inskrivning ihemsjukvården utgjordes majoriteten av deoplanerade kontakterna av telefonkontaktermed antingen hemsjukvårdens sjuksköterskaeller primärvårdsläkare. Dessa frågor kundevanligtvis avhjälpas direkt per telefon ellervänta tills nästa inbokade hemsjukvårdsbesök.Olika journalsystemUtöver kontakterna med hemsjukvården, primärvårdenoch hemtjänsten hade patienternaäven haft kontakt med andra vårdgivare (exempelvisslutenvård, andra specialistläkareeller privata vårdgivare) i varierande utsträckning.Någon sammanställning av dessa vårdkontakterhar dock inte skett. Det är mycketsvårt att analysera och följa förloppet av olikakroniska hälsoproblem över tid för en enskildpatient eftersom patientens samlade vårdkonsumtioninte finns dokumenterad någonstans.Journalföringen i äldrevården är fragmenteradpå olika vårdnivåer, specialiteter ochyrkesgrupper. Problemet ökar givetvis medantalet sjukdomar och skador samt antaletbehandlingsmetoder och vårdgivare. Enbartinom Styrsöprojektet används flera olika journalsystem.Hemsjukvårdens journaler kaninte nås från primärvårdens datorer. Däremothar hemsjukvårdens sjuksköterskor tillgångtill både primärvårdens och hemsjukvårdensjournaler från sina datorer. Dessvärre tar detflera minuter att logga in i respektive journalsystemoch det går inte att vara inne i bådajournalsystemen samtidigt.Kartläggningen av patientgruppen undermätperioden utifrån journalanteckningar ochintervjuer visar att i genomsnitt 14,1 olika personervarit involverade i den enskilde patientensvård. I denna siffra ingår anhöriga, personalanställd inom hemsjukvård, primärvårdsamt övriga regelbundna kontakter med andravårdgivare (exempelvis läkare eller sjukgymnastvid privat klinik eller specialistmottagning).Däremot ingår inte hemtjänstpersonal(inklusive biståndsbedömare) eller sjukvårdspersonalinom slutenvården i mätningen eftersomstatistik på detta område inte fanns atttillgå. Det totala antalet personer involveradei den enskilde patientens vård under mätperiodenvar i de flesta fall alltså betydligt högre än14,1 personer. Viktigt att notera är dock att4-5 personer vanligtvis står för den absolutamajoriteten av vårdkontakterna kring den enskildepatienten: oftast make/maka/dotter, enprimärvårdsläkare samt 2-3 sjuksköterskorfrån hemsjukvården. Det är framförallt sommartidi samband med ordinarie personalssemestrar som fler personer är involverade ipatientens vård.32