År 2007 var i genomsnitt knappt 60 patienterinskrivna i hemsjukvården med insats avsjuksköterska. Medelåldern för patienternavar 82 år. Bland de sex patienter som ingick istudien var medelåldern 81 år. Hälften av demvar män, hälften kvinnor. Tre hade omfattandehemtjänstinsatser, en enbart trygghetslarm. Destuderade patienterna hade i genomsnitt 5,3diagnoser enligt primärvårdens patientjournal.Vanligaste sjukdomarna och besvären varhjärtsvikt, kärlkramp, förmaksflimmer, högtblodtryck, diabetes, prostatabesvär, sviter efterstroke, tumörsjukdomar, magsår, artrosoch grön starr. Vid tidpunkten för studien stodpatienterna på i genomsnitt 11,5 läkemedel.De vanligaste preparaten var vätskedrivandemedel, medel vid magsår, laxermedel, blodförtunnandemedel, sömnmedel, lugnande medel,antidepressiva, digitalispreparat 1 , ACEhämmare2 samt vitaminer och mineraler. Dehuvudsakliga hemsjukvårdsinsatserna för denstuderade gruppen var kontroll av blodtryckoch blodsocker, kateterbyte, omläggning avbensår, PK-prov 3 samt tillsyn.Under perioden 061101– 071031 hade destuderade patienterna i genomsnitt haft 72,3kontakter med hemsjukvården och primärvårdeni Södra Skärgården i form av telefonsamtal,hembesök eller mottagningsbesök med exempelvissjuksköterska, läkare, sjukgymnast,arbetsterapeut eller psykolog. Variationen påantalet kontakter för patientgruppen var dockstor, mellan 16 och 145 kontakter under mätperioden.Studien visar att patienternas vårdkonsumtionförändrades i och med inskrivningen ihemsjukvården. Månaderna före inskrivningenhade de flesta en hög vårdkonsumtioni form av upprepade episoder av slutenvård,ambulanstransporter, besök hos olika specialistläkare,flera besök på Axessakuten ellersjukhusens akutmottagningar samt täta ochakuta besök och telefonsamtal med läkareoch sjuksköterska på Styrsö vårdcentral. Efterinskrivningen i hemsjukvården sjönk patienternasvårdkonsumtion kraftigt hos alla vårdgivareförutom i hemsjukvården. Oftast vardock antalet kontakter med hemsjukvårdenfärre än antalet vårdkontakter som patientenhaft med andra vårdgivare innan inskrivningen,trots att patienternas hälsostillstånd sällanförbättrades. Även patienternas och anhörigasroll förändrades i och med inskrivningen ihemsjukvården. Före inskrivningen tvingadespatienten och anhöriga utgöra länken mellanolika vårdgivare och samordna sina vårdkontaktersjälva. Efter inskrivningen övertoghemsjukvårdens sjuksköterskor denna samordnaderoll. Det ledde till att patienterna ochderas anhöriga kände sig mindre oroliga ochstressade. De beskrev till och med att deraslivskvalitet förbättrats på grund av inskrivningi hemsjukvården.De studerade hemsjukvårdspatienterna ochderas anhöriga var mycket nöjda med hälsoochsjukvården i sitt närområde. Hälso- ochsjukvården i Södra Skärgården är i stort sett välanpassad till patienternas och deras anhörigasbehov och önskemål kring en god och tryggvård. Hemsjukvårdens sjuksköterska och primärvårdensläkare fungerar tillsammans somden samordnare av olika vårdinsatser som efterlysesi många studier och utredningar omsvensk hälso- och sjukvård till svårt <strong>sjuka</strong>äldre. Tack vare samarbetet skapas förutsättningarför en sammanhållen sjukvård som tarhänsyn till patienternas hela sjukdomsbild ochlivssituation. Hemsjukvårdens och primärvårdensgemensamma insatser stärker patienternasoch deras anhörigas egenvårdskapacitetoch förebygger därmed onödiga och kostnadskrävandebehandlingar, utredningar och sjukhusinläggningar.Resultaten från studien indikerar att de totalakostnaderna för hälso- och sjukvård sjunkerför patienter som skrivs in i kommunal hem-1Preparat som används vid bland annat hjärtsvikt2Preparat som används vid bland annat hjärtsvikt och högt blodtryck3Prov som tas för att kontrollera blodets levringsförmåga hos patienter som behandlas med läkemedlet Waran6
sjukvård, vilket talar för att fler patienter bordeges denna möjlighet. I samarbetsprojektetbedrivs vården av två huvudmän: kommunenoch primärvården. Utan gemensam organisationfinns risk att huvudmännen inte kan kontrollerastyrningen och uppföljningen på ettsammanhållet sätt och att de inte heller har fullkontroll över sina kostnader. Det finns ocksåen risk för försök att vältra över kostnader påden andra huvudmannen, särskilt i en tid dåvi går mot en lågkonjunktur med krympanderesurser.I intervjuerna med hemsjukvårdspatienteroch deras anhöriga framträdde en bild av vadsom kännetecknar en god hälso- och sjukvårdsamt omsorg för svårt <strong>sjuka</strong> patienter bosattai Södra Skärgården. Denna bild kan sammanfattasi ett antal nyckelord: närhet, tillgänglighet,självbestämmande, helhetssyn, kunskap,empati och förståelse. Hemsjukvården i samarbetemed primärvården förmår till storadelar ge en vård som kännetecknas av dessaegenskaper. De utvecklingsområden som kanses handlar först och främst om ökad tillgänglighettill sjuksköterska och läkare dygnet runtpå alla öar, ökat samarbete mellan hemsjukvårdoch hemtjänst samt gemensamt journalsystemför primärvård och hemsjukvård. I vilkenutsträckning som dessa förbättringar kangenomföras beror till stor del på vilka prioriteringarsom görs i hälso- och sjukvården påpolitisk nivå. Vad ska hälso- och sjukvård tillsvårt <strong>sjuka</strong> patienter bosatta i geografiskt svårtillgängligaområden få kosta? Cykel används flitigt som transportmedel inom hemsjukvården. Här ärsjuksköterska Anna Fhager på väg till en patient. Foto: Pia Schmidtbauer7