Fungerande vård för svårt sjuka äldre - GR

Risk förövervältring av kostnaderData från en kanadensisk och en amerikansstudie av samverkansprojekt kring hemsjukvårdspatientervisar att svårt sjuka äldreshälso- och sjukvårdskostnaderna kan sjunkai samband med inskrivning i hemsjukvården(Mitton med flera 2007, Scott med flera 2004).Hjälp och stöd från hemsjukvården leder tillatt patienternas konsumtion av sjukhusvårdoch akuta läkarbesök minskar. Samtidigt innebärju inskrivningen i hemsjukvården att patienternaskonsumtion av hemsjukvård ökar.Det medför att kostnaderna för patienternashälso- och sjukvård omfördelas mellan olikahuvudmän, i det här fallet från landstingskommunalsjukhusvård och primärvård till kommunalhemsjukvård.En svensk studie av vårdkostnader motsägerdock delvis ovan nämnda resultat (Anderssonmed flera, 2002). I studien fann författarna attden totala kostnaden för strokepatienters vårdinte skilde sig åt mellan patienter som vårdadesinneliggande på en rehabiliteringsavdelning ellerde som erhöll rehabilitering i hemmet. Kostnadenför sjukhusvården var högre för den förstagruppen, medan kostnaderna för hemsjukvårdoch hemtjänst var högre för den senare.Totalt sett var kostnaderna ungefär lika oavsetthur eller var patienterna vårdades. Författarnadrar därför slutsatsen att hemsjukvård intenödvändigtvis leder till minskade hälso- ochsjukvårdskostnader. Istället inträffar en omfördelningav kostnaderna från en huvudmantill en annan. Värt att påpeka är att hemsjukvårdeni Anderssons studie inte samarbetadepå något särskilt sätt med primärvården ellersjukhusvården. Huruvida resultaten från enstudie av strokepatienter kan överföras till attockså gälla andra hemsjukvårdspatienter äroklart. Fler studier av vårdkonsumtionen ochhälso- och sjukvårdskostnader för svårt sjukaäldre i Sverige behöver göras för att kunna drasäkra slutsatser om eventuella samhällsekonomiskavinster av hemsjukvård och samverkanmellan primärvård och hemsjukvård.Uppdelningen av det finansiella ansvaret föräldrevården på landstingen respektive primärkommunernaleder till ständiga gränsdragningsproblemmed försök till övervältrandeav kostnader och till ett förhandlande omansvarsområden (Carlström 2005). Exempelpå försök att hantera denna problematik ärinrättandet av gemensamma nämnder och avtalom läkarmedverkan. I samarbetsprojekteti Södra Skärgården bedrivs vården av två huvudmän:kommunen och primärvården. Utangemensam organisation finns en betydanderisk att huvudmännen inte kan kontrollerastyrningen och uppföljningen på ett sammanhålletsätt och inte heller har full kontroll översina kostnader. För att undvika sådana problemkrävs enligt Akner (2005):Intäkterna för hemsjukvården i Södra Skärgårdenhar legat på ungefär samma nivå underperioden 2005–2007 samtidigt som prestationernaökat. Primärvården har under sammaperiod fått kraftigt ökade anslag. Antalet besökpå mottagningen har ökat för både läkare,psykolog och sjuksköterskor. Däremot har antalethembesök minskat. En slutsats man kandra av detta är att hemsjukvården idag gör endel av de arbetsuppgifter som primärvårdentidigare utförde. Det skulle kunna innebäraatt en del av hälso- och sjukvårdskostnadernaför patienter bosatta i Södra Skärgården skjutsöver från primärvården till kommunens hemsjukvård.Å andra sidan tjänstgör primärvårdenssjuksköterskor var femte helg inom hemsjukvården.Det talar för att hemsjukvårdensökade arbetsinsats i form av fler hembesökkompenseras av primärvårdssjuksköterskornashelgtjänstgöring.Samtidigt pekar resultaten av studien på attde totala samhällsekonomiska kostnadernasannolikt sjunker för patienter som skrivs ini kommunens hemsjukvård, vilket talar för attfler patienter kanske borde ges möjlighet till51