Against communalism of the best-loser system - Lalit Mauritius
Against communalism of the best-loser system - Lalit Mauritius
Against communalism of the best-loser system - Lalit Mauritius
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Ras, enn argiman turn-an-ron<br />
Dan lepase, plizyer serser e syantis ki etidye sosyete imen finn fer tu kalite letid sirtu dan sa<br />
lepok kot pe ena lamonte fasism, pu montre diferans ant “ras”. Ena usi dimunn ki kwar ki ena<br />
bann diferans de nesans, diferans zenetik ant bann “kast”. Ena Angle ki kwar dan “rwayote”,<br />
kuma enn kast “ne pu reyne”. Sa ideolozi-la telman for ki avek 21em syek pre la [NR: pe ekrir<br />
an 1995], pa finn resi fer rwayote vinn kuma sitwayen ordiner. Dan Moris, ena Goswami<br />
Sewtohul parmi lezot, ki kwar ki ena bann diferans zenetik ant diferan “kast” dan Moris.<br />
Anu gete kimanyer bann serser e syantis prosede pu zot etidye diferans ras.<br />
Sipoze ena enn akademik ki ule etidye diferans ant “ras Endyen Lamerik”, “ras Afriken” ek “ras<br />
Eropeen” - mem si li zis pu get diferans dan to dyabet. Nu mem pa pu get sa bann letid danzere<br />
ki rod pruv sanse diferan I.Q. (sanse mezir entelizans) . Sa akademik-la pu tutswit tap ar bann<br />
argiman turn-an-ron. (Sa vedir letid-la pu vag, pa syantifik ek deklarer. Okenn rezilta enn tel<br />
letid pa pu itil pu fer enn klasifikasyon zeneral ras u kategorizasyon imen).<br />
Sa akademik-la desid pu prosed par rod 100 dimunn swadizan “ras Endyen Lamerik”, 100<br />
dimunn ki swadizan “ras Afriken” e 100 dimunn ki swadizan “ras Eropeen”. Anu swiv so<br />
travay.<br />
Li al get premye “Endyen Ameriken”. Dizon li selekte dimunn lor rezis elektoral par get nom ki<br />
sonn Endyen Ameriken. Alor nu serser swazir so premye Endyen Ameriken avek enn nom ki<br />
ena enn resanblans Hopi. Li tap sa dimunn so laport. Nu serser kapav kumans avek enn kestyon<br />
kuma “Eski u enn Endyen Ameriken?”. Dimunn-la kapav klak laport dan so figir e li pu ena<br />
rezon. Me dizon, li resi truv enn fason pu poz so kestyon. La, li pu finalman bizen etablir si<br />
dimunn-la anfet enn “Endyen Ameriken”. Alor li kapav poz kestyon “Eski u mama ti enn<br />
'Endyen Ameriken'?” Dimunn-la kapav reponn, “Wi, li ti enn Siwu”. Lot kestyon, “Eski u papa<br />
ti enn “Endyen Ameriken”, dimunn-la kapav reponn “Mo konn zis mo boper ki ti deklar mwa<br />
kan mo ti ne.”<br />
Sa enn argiman turn-an-ron. Serser-la finn rod kikenn ki li kwar enn “Endyen Ameriken” apartir<br />
enn nom, me li pa kapav al pli lwen apart ki li pu kone ki dimunn ki li pe intervyuwe kwar ki so<br />
mama enn Siwu.<br />
Deza fini tap ar de problem .<br />
Premye, kifer sa serser-la kapav kumans so letid par deside ki ena enn laliyn demarkasyon ki<br />
permet li truv enn ras ki apel “Endyen Ameriken”? Sirtu kan serser-la so bi se pu definir ki ete<br />
enn “ras”? Ena diferan sosyete ki tom su sa nom “Endyen Ameriken” ki inklir Hopi ek Siwu.<br />
Kot sa fos lide-la sorti? Kifer par ekzamp pa asime ki “Enka”, “Hopi”, Siwu, zot sakenn enn<br />
“ras”?<br />
Dezyem, serser-la kapav zis ariv kone, preske sir, kisannla kikenn so mama. Baze lor sa<br />
sipozisyon la, ki li kontinye so resers pu dekuver diferans ant enn “ras” ek “enn lot ras”. Lor ki<br />
eski sa tez-la pu baze? Li pena swa apart baz limem lor bann sipozisyon ideolozik ase vag lor<br />
nom, lor laparans, ek enn lide ase vag lor “way <strong>of</strong> life” (mod de vi).<br />
Pu kestyon “ras Afriken”, serser-la pu tap avek bann mem problem. Li pu bizen fye lor so<br />
prezize lor ras.<br />
Lafrik enn konsep zeografik, pran depi Lezip, Tinizi, Alzeri ziska Keptawn via Namibi, Lwes<br />
Lafrik, Lafrik Santral ek Les Lafrik. Parmi bann lepep dan Lafrik, ena dimunn de plizyer kalite<br />
diferan laparans: kurt, long, kler, nwar, e tu kalite diferan tre. Ek sak sa bann laparans-la ena tu<br />
kalite nyans depi enn ziska lot.<br />
Lafrik li an parti enn konsep zeografik (enn kontinan) e an parti enn konsep politik (rezilta<br />
envazyon kolonyal lor 400 banane). Li pratikman enposib pu kone kisannla enn “Afriken” zis<br />
par get li. Ubyen kone si kikenn enn desandan Afriken zis par so laparans. Sa osi, li zis ideolozi.<br />
Ena dimunn lor planet ki zot lapo kontenir plis melaninn, enn proteksyon kont soley, sirtu dan<br />
bann rezyon tropik lor glob. Ena lezot dimunn ki ena mwens melaninn e zot zot res sirtu dan<br />
rezyon poler. Me partu ena enn spektrum, enn sanzman gradyel. Me pena enn diferans kler<br />
kuma konsep “ras” su rezim aparteid ti sey fer kwar. Mem problem poze kan nu get konsep<br />
“Bantu”, enn konsep ki ti servi su rezim Aparteid dan Sid Afrik.<br />
Azute ar sa, ena enn problem esantiyon, e ena mem enn problem paternite. U kapav konn<br />
kikenn so mama - ena lakorite sosyal depi so lanturaz ki kapav konfirme plizumwen korekteman<br />
kisannla so mama. La usi pa kapav 100% sir parski ena adopsyon, ena zanfan abandone, ena ka<br />
kot mama deklar zanfan so tifi ki tro zenn, ena ka kot zanfan ariv sanze dan lopital (kuma ena<br />
dan sertin fim Endyen). Dizon, u arive konn so mama, u pu kapav usi konn so granmer kote<br />
mama. Pli lwen dan lepase, serser-la pa pu kapav kone. Eski so aryer granmer ti konsidere<br />
“Afriken”? Pa pu kapav konn okenn papa u granper sir-sir.