Against communalism of the best-loser system - Lalit Mauritius
Against communalism of the best-loser system - Lalit Mauritius
Against communalism of the best-loser system - Lalit Mauritius
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Trak <strong>Lalit</strong> ki ti sirkile an Zin 2004<br />
DAN KAD ELEKSYON ZENERAL KI PE VINI,<br />
E DAN KAD REFORM ELEKTORAL<br />
BIZIN ABOLI BEST LOSER KOMINAL<br />
Dan so Diskur Bidze, Pravind Jugnauth, finn anonse formelman ki MMM-MSM-FTS-PMSD pe<br />
vini avek zot plan Reform Elektoral. Merkredi dernye enn Komite lor reprezantasyon<br />
proporsyonel prezide par Premye Minis finn ariv konklizyon ki Parke bizin al delavan drafte<br />
enn amandman Konstitisyon Moris. Amandman ki pe propoze li paret sinp (dapre lagazet<br />
L'Express): Gard 62 depite eli o-nivo sirkonskripsyon, gard 4 premye Best Loser Kominalorasyal-relizye,<br />
e azut ankor enn vole 14 “Best Loser” (pa baze lor kominalism sann fwa la).<br />
Li enn veritab katastr<strong>of</strong> ki sa guvernman-la finn deside pu gard sistem Best Loser Kominal.<br />
Rezon ki MMM-MSM done pu sa se li “pa ti dan zot Program Guvernmantal”. Me, sa li enn pir<br />
pretex. Ogmant TVA pa ti dan Program Guvernmantal me zot finn fer li.<br />
Best Loser enn pwazon<br />
Se sa sistem Best Loser la ki anpwazonn lavi politik dan sa pei la. Se sa sistem la ki fer ki sak<br />
depite ariv krwar ki li reprezant pa so sirkonskripsyon, me plito kit lobi kominalo-rasyal ubyen<br />
relizye. Se sa sistem Best Loser la ki fer sak Minis krwar ki li pe reprezant pa popilasyon antye<br />
kan li get so bann dosye, me ki li la pu rasir enn lobi kominal. Li enn veritab skandal.<br />
Ena buku dimunn krwar ki sistem Best Loser afekte zis sa 8 depite “korektif” la. Ondire zis sa 8<br />
la tusel ki infekte par viris kominalist ek rasist. Me, li pa vre. Sak kandida pu eleksyon zeneral<br />
oblize klasifye limem lor so Nominesyenn Peper. Sinon, li pa kapav kandida. Sak kandida bizin<br />
swazir enn ant sa 4 “kominote” ki ena dan enn Sedil atase ar Konstitisyon Moris: setadir Hindu,<br />
Mizilman, Sino-Morisyen ubyen Popilasyon Zeneral. Lerla, kan sa premye 62 First past <strong>the</strong><br />
Post inn eli, Komisyon Elektoral syeze, e li alwe enn nomb elekter lor baz so kominote ek<br />
kominote bann elekter. Sak sa 62 depite-la reprezant tan elekter depi so prop “kominote”. Buku<br />
dimunn pa konn sa. Parfwa Paul Bérenger pretann ki li pa konn sa.<br />
Me, avredir li, kuma tu lezot politisyen kominalist, li servi sa. E li osi servi lefet ki buku dimunn<br />
innyoran lor ki ete Best Loser pu ki li kapav kit li anplas.<br />
Sa kalite klasifikasyon ki ena dan Best Loser-la, li enn form aparteid, enn krim ki finn reste depi<br />
lepok lesklavaz ek kolonizasyon. Li baze lor bann tez fasizant, ki itil pu seki opuvwar, pu zot<br />
“divize pu reyne”.<br />
Premye Reform Elektoral neseser se tir Best Loser<br />
Seki <strong>Lalit</strong> pe dir se bizin amand Konstitisyon dabor pu tir sa Sedil ki obliz kominalism rant dan<br />
politik.<br />
Zidisyer ki dir?<br />
Sa Guvernman MSM-MMM la, li finn met dibut so Komite Collendavelloo. Bann depite ladan<br />
finn ekut enn kantite temwayaz, finn fer tu kalite letid, e finn finalman pran kont propozisyon<br />
Leung Shing. Me, dan tusala, zot pa pip enn mo lor seki Zidisyer finn fini dir. Zidisyer finn<br />
avoy enn mesaz kler a Kabine Minis.<br />
Lakur Siprem ti bizin statye dan ka ki enn kliyan Yousouf Mohamed ti mete kont kandida <strong>Lalit</strong><br />
(ek 2 lezot parti) apre Nominesyenn De pu eleksyon 2000, akoz nu ti swazir ki “kominote” pu<br />
ranpli dan nu Nominesyenn Peper par tiraz o-sor.<br />
Ala seki Ziz Seetulsing finn dir: