12.05.2015 Views

Against communalism of the best-loser system - Lalit Mauritius

Against communalism of the best-loser system - Lalit Mauritius

Against communalism of the best-loser system - Lalit Mauritius

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

pu bizin al anrezistre so nom kot biro income taks, e lerla pey enn taks fiks avek sa biro-la. Sa ti<br />

pu permet enn kontrol demokratik lor larzan taks, li ti pu ankuraz an-mem tan, enn dekominalizasyon<br />

sosyete; relizyon enn dimunn vinn so langazman spesifik, e pa enn<br />

kompartmantalizasyon zeneral ki leta met lor li. Li osi permet sak dimunn swazir si so taks pu al<br />

avek enn lotorite relizye ubyin non.<br />

Tir <strong>best</strong> <strong>loser</strong> net: non a reprezantasyon proporsyonel<br />

Le 14 desam 1982, guvernman MMM-PSM-OPR ti pas enn lalwa pu ki nepli bizin spesifye u<br />

kominote letan fer prosenn resansiman popilasyon, e zot ti prezant sa kuma enn gran letap pu fer<br />

rekil kominalism dan Moris.<br />

Me selman .... Konstitisyon Moris fer provizyon pu 8 syez dan parlman pu <strong>best</strong>-<strong>loser</strong> lor baz<br />

kominote! Sa nomb <strong>best</strong>-<strong>loser</strong>-la kalkile lor baz resansiman popilasyon (“as determined by<br />

reference to <strong>the</strong> results <strong>of</strong> <strong>the</strong> latest published <strong>of</strong>ficial census <strong>of</strong> <strong>the</strong> whole population <strong>of</strong><br />

<strong>Mauritius</strong>” - Constitution First Schedule 5(8).<br />

Sa vedir resansiman 1982 pa pu ena enn seksyon lor kominote, me sistem <strong>best</strong>-<strong>loser</strong> tuzur an<br />

plas! Ki manyer pu fer kalkil pu <strong>best</strong>-<strong>loser</strong>? Dapre sa but Konstitisyon lao-la, li kler ki ena 2<br />

posibilite, e ki Lakur Siprem kapav-et pu bizin transe si ena kontestasyon:<br />

a) Servi resansiman 1972, akoz li dernye resansiman lor lekel kapav konn kikenn so kominote<br />

direk-direk,<br />

ubyin<br />

b) Servi resansiman 1982, e lerla kalkil kominote lor baz repons ki dimunn inn done a kestyon<br />

lor relizyon e langaz ansestral (kolonn 11 e 12 dan form resansiman). (Remarke ki Konstitisyon<br />

dir “by reference to results <strong>of</strong> <strong>the</strong> latest published census”).<br />

Nu pa kone ki finn motiv enn guvernman kree sa kalite konfizyon-la. Li finn lans enn dinamik<br />

ki kapav fasilman amenn enn kriz konstitisyonel lor baz kominal. Li kler ki sa desizyon-la ena<br />

potansyel ogmant kominalism, e pena okenn sime ki li fer li rekile. Deza, zis avan resansiman,<br />

finn ena enn trak ki tipifye sa kalite dinamik kominal ki kapav inn large. Li enn trak sinnye<br />

<strong>Mauritius</strong> Tamil Council, e li reklam:<br />

a) ki kominote Tamul gayn “une idantite separee dans notre Constitution” (<strong>best</strong> <strong>loser</strong>)<br />

e<br />

b) ki “detachant la communaute Tamoule de la religion Hindou.”<br />

Lapres finn dir MMM inplike dan sa trak-la (Le Socialiste, 13 Me 1982) e MMM pa finn<br />

demanti, ni finn kritik trak-la. Sa 2 demand MTC-la byin byin spesifik e presi. E zot montre enn<br />

potansyel sulve enn gran problem kominal, ki pu kapav diviz klas travayer lor baz kominal.<br />

Dapre nu, dan LALIT, MMM-PSM-OPR finn kree enn sityasyon potansyelman danzere, e ki pu<br />

re-kominaliz sosyete plis ankor, si nu pa reysi bare.<br />

Get ki pu arive: Dan Konstitisyon Moris First Schedule 3(4) li dir ki bann kominote ete:<br />

“<strong>the</strong> population <strong>of</strong> <strong>Mauritius</strong> shall be regarded as including a Hindu Community, a Muslim<br />

Community, and a Sino-Mauritian Community; and every person who does not appear,<br />

from his way <strong>of</strong> life, to belong to one or o<strong>the</strong>r <strong>of</strong> those three communities shall be regarded<br />

as belonging to <strong>the</strong> General population, which shall itself be regarded as a fourth<br />

community.”<br />

Asterla, MTC (ki paret finn elir li-mem pu koz o-nom “kominote Tamul”) pe azut enn<br />

“kominote Tamul” ladan. Andot mo, MTC pe revandik ki seksyon 11, 12, 13 form resansiman<br />

(relizyon langaz ansestral e langaz kuran) servi pu “klasifye” enn dimunn kuma “kominote<br />

Tamul”, e li explik zot revandikasyon pu “tir” kominote Tamul dan “relizyon Indu”.<br />

Sa demand-la li zis premye ki finn lev later. Buku lezot ena posibilite swiv li. An 1972, dan<br />

bann not pu ed u ranpli form resansiman ti deza met 29 diferan relizyon, e dimunn finn an fet<br />

ranpli pa mwins ki 52! Alor, nu kapav mazinn si sakenn parmi tu sa bann relizyon-la desid pu<br />

adopte mem latitid sektaris, e ziska ki pwin sa pu kas lepep Moris an but-but, lor enn baz osi fos<br />

ki kominalis deza ete. Klas travayer pu riske sufer enn gran rekil dan sa prosesis inifikasyon.<br />

Seki pli danzere dan sa prosesis kas-kas popilasyon-la seki ena bann lintere ki rant an ze: lintere<br />

pu lamone sibsid relizyon, lintere pu plas travay MBC dan program diferan langaz, lintere pu<br />

“Education Officers” (get revandikasyon dan trak MTC), lintere pu tiket pu eleksyon, lintere pu

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!