Finland Yearbook - 1997

A H V EN A N M A A N M A AKUNTA - LANDSKAPET ÅLAND
Å L A N D
LA N D S K A P E T Å L A N D
A llm än t
Genom sin självstyrelse och demilitarisering har Åland en särställning inom Finland som grundas på
internationella överenskommelser. På grund av detta har ett åländskt avsnitt införts i Statistisk årsbok för
Finland, där de viktigaste uppgifterna om Åland presenteras.
N atu r
Åland omfattar totalt ca 6 500 öar, varav 62 ä r bebodda. Fasta Åland är den största ön. Den högsta punkten
är Orrdalsklint i Saltvik (128,8 m. ö. h.). Drygt 160 insjöar finns. Landarealen uppgår till 1 5 2 6 ,5 km2 och
totalarealen inklusive insjöar och havsområden till 6 784,2 km2.
B efolkning o ch näringsliv
Folkmängden har ökat m ed över 20 % sedan 1970 och uppgick den 3 1 .1 2 .1 9 9 6 till 2 5 257 personer. Drygt
40 % av befolkningen bor i Mariehamn, som är Ålands enda stad och utgör dess administrativa och
ekonomiska centrum. Dessutom finns 15 landskommuner, vilkas folkmängd varierar mellan 120 och 3 175
personer.
Från att tidigare ha haft ett näringsliv dominerat av primärnäringar och sjöfart, utvecklades Åland under 1960-
och 1970-talen till ett servicesamhälio, där turismen har stor betydelse. 1996 var antalet inresande över 1,2
miljoner. Av Ålands bruttonationalprodukt står tjänstesektorn för över 8 0 procent.
S jälvstyre lsen
Åland har en vidsträckt självstyrelse med rätt att stifta egna lagar. Lagarna stiftas av lagtinget som består av
30 personer och väljs genom allmänna val. Förhållandet mellan riket och Åland regleras i självstyrelselagen
för Åland. En ny självstyrelselag trädde i kraft 1993 och medförde bl.a. att Åland fick lagstiftningsrätt
beträffande statistik om förhållandena i landskapet.
De ärenden som hör till självstyrelsen bereds och verkställs av Ålands landskapsstyrelse, d.v.s. Ålands
regering. Vid landskapsstyrelsen finns ett centralt ämbetsverk som handhar förvaltningen.
Självstyrelsen uppkom sedan ålänningarna 1917 hade börjat diskutera sin statstillhörighet och anhållit om
att få återförenas med Sverige. På grund av att Sveriae och Finland inte kunde enas i frågan överfördes
ärendet till Nationernas Förbund som 1921 beslöt att Åland skulle tillhöra Finland, men att Finland skulle
garantera ålänningarna deras svenska språk, kultur och lokala sedvänjor genom att ge dem självstyrelse. I
samband med NF:s behandling av ålandsfrågan bekräftades också Ålands demilitarisering som uppkom efter
Krimkriget 1856.
Åland som är enspråkigt svenskt har haft en egen blå-gul-röd korsflagga sedan 1954 och egna frimärken
sedan 1984. Åland är representerat i Nordiska rådet och deltar i ministerrådets arbete. Åland har också en
form av eget medborgarskap som man får vid födseln, eller på ansökan efter minst fem års bosättning på
Åland.
Å land i S ta tis tis k å rs b o k fö r Finland
Förutom i följande egna tabeller som innehåller de viktigaste uppgifterna om Åland förekommer åländska
siffror:
1. Alltid i siffrorna för hela landet (undantagen uppges i tabellerna)
2. I läns- och landskapstabeller (över 60 gånger)
3. I kommuntabeller
31 (areal, befolkning osv.; s. 7 4 -7 5 )
317 (kommunernas ekonomi; s. 3 1 6 -3 1 7 )
3 1 8 (kommunal- och fastighetsbeskattning; s. 328)
4. I tematabeller
3 (väderförhållanden; s. 3 4 -3 5 )
2 6 5 (havshamnar; s. 262)
2 7 3 (trafiken på flygstationer; s. 266)
Utförligare och m era detaljerade uppgifter om Åland finns i Statistisk Årsbok för Åland som ges ut av Ålands
statistik- och utredningsbyrå.
Suomen tilastollinen vuosikirja - Statistisk årsbok för F in la n d - Statistical Yearbook o f Finland 1937 511